2348876 GL0988 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:88 Fredagen den 27 mars 1997/98 88 1998-03-27 00:00:00 Svar på interpellationerna 1997/98:236, 220, 221, 222, 224, 226 och 238 om MAI-avtalet interpellationsdebatt F61AF913-4775-46A1-ABFC-7AD3CA24F9AF 12 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s) s Herr talman! Annika Nordgren frågar mig vilken regeringens vision är i de här frågorna. Jag har fak- tiskt en vision om detta, nämligen att vi skall få en ordning där investeringarna över gränserna kan regle- ras och hanteras på ett sätt som innebär att vi har gemensamma regler. De internationella investeringar- na är ju något ganska nytt. De har kommit under lop- pet av en generation eller så. Reglerna skall innebära att små och svaga länder kan kräva sin rätt enligt dessa regler på samma sätt som stora länder. I dag har vi en ordning där den store och den star- ke - ett rikt litet land möjligen, eller ett stort rikt eller mindre rikt land - har stora möjligheter att ta för sig och göra som det vill. Det kan inte de mindre och fattigare länderna. För mig är det en fantastisk fram- gång om vi kan få ett regelsystem där också de svaga- re kan göra sin röst hörd. Jag tror att detta inte bara är en fråga om moral och rättvisa etc. och att deras röst skall räknas. Jag tror att det också är bra för utvecklingen i de fattiga länderna och för standardhöjningen för människorna i dessa länder. Jag undrar vilket alternativet är till att delta i den process som nu pågår med att försöka skapa sådana här gemensamma regler? Är det att se dessa enormt kraftigt expanderande investeringar fortsätta utan gemensamma regler, som det har varit hittills? Eller är det att försöka sträva efter att åstadkomma regler som är så bra som möjligt? Man kanske inte kan uppnå så fullständigt ideala regler som man skulle vilja, men man kan få dem så bra som det med hänsyn till reali- teterna är möjligt. Skall vi delta i detta, skall vi vara med och påverka, eller skall vi ställa oss vid sidan om och tycka att det är bra som det är utan en sådan här förhandling? Det tycker jag är den viktiga frågan man bör ställa sig. Berndt Ekholm ställde ett par viktiga frågor. Först och främst frågade han om det bara är likabehandling som avtalet syftar till, eller om det syftar till att be- gränsa länders möjligheter att reglera sin miljö, sina sociala villkor och sådant. Jag kan bekräfta att vi inte deltar i förhandlingar om att ett gemensamt internationellt avtal skall styra vilken nivå vi har på arbetsrättslagstiftning o.d. Vi är beredda att i en sådan här konvention skriva fast det som redan gäller i Sverige. Vi kommer inte att dis- kriminera med avseende på vem som är ägare. Vi kommer att ha samma regler för Expressen och för Aftonbladet. På ett par områden där vi vill ha undan- tag, där vi vill att diskriminering skall fortsätta att vara en princip - för vi har sådana områden i Sverige - skall vi anmäla undantag, så att vi där inte kommer att omfattas av avtalet. Vilka de undantagen är kan vi besluta om när vi vet mer om hur avtalet ser ut. Vissa av dem har vi redan anmält. Kulturområdet, som skall diskuteras senare i dag, återstår. Vi kommer gärna att utforma detta tillsammans med riksdagen. Det kan jag bekräfta på Berndt Ekholms fråga. Vad gäller EU-parlamentet vill jag säga att parla- mentet och särskilt s-gruppen, som jag har tittat när- mare på, säger att vi inte skall skriva under det här avtalet, eftersom det inte är bra nog. Det är precis vår uppfattning. Vi vill inte skriva under detta avtal, efter- som det inte är bra nog för oss. Eva Zetterberg frågar vad som är det viktigaste skälet till att det inte har blivit någonting. Det är fak- tiskt att USA inte är berett att göra de eftergifter som krävs av USA för att vi skall få ett sådant här avtal. Det är den enskilt viktigaste stötestenen i dag. USA kräver eftergifter av andra men har tjocka buntar av undantag för egen del som t.ex. vi i Europa inte är beredda att acceptera. Att USA tvingar på alla andra sin uppfattning stämmer alltså inte. Det är snarast tvärtom. USA är den största bromsklossen på grund av de privilegier som USA vill ha för egen del när det gäller att fortsät- ta att diskriminera andra. Eva Zetterberg frågar också hur vi skall involvera folkrörelserna. Vi har en referensgrupp där LO och ett antal andra folkrörelser som är kända för att kunna tala för sig ingår. Jag har inbjudit Diakonia, Forum Syd och andra folkrörelser som nu engagerar sig att ingå som fullvärdiga partner i referensgruppen, där de skulle kunna följa allting och delta i diskussioner inför alla ställningstaganden. Jag beklagar att de har avböjt detta. Jag vill gärna att de kommer med och skulle välkomna om de ville ändra sig. Till Birger Schlaug vill jag först och främst säga att en konstruktiv debatt i så här viktiga frågor inte särskilt främjas av ett tonläge präglat av uttryck som att vi nu håller på med en slakt av demokratin. Jag vill säga att det är skillnad mellan å ena sidan brister i informationsgivningen på grund av att man kanske inte har varit tillräckligt bra, alert, kompetent e.d. och å andra sidan en strävan att hålla hemligt, mörka osv. Vi har hela tiden haft information tillgänglig. Vi har haft utomstående med i förhandlingsarbetet och i referensgruppen. Jag har lagt ut hela avtalstexten på min hemsida. Vi har kanske informerat riksdagen för dåligt, för litet och för torftigt, men vi har gjort för- sök. Vi hade här en interpellationsdebatt för drygt en månad sedan. Det var två deltagare närvarande i hela kammaren - en socialdemokrat och den vänsterpar- tistiska interpellanten Hanna Zetterberg. Från Miljö- partiet fanns inte en enda ledamot i hela kammaren ens närvarande för att lyssna. Jag tycker inte att jag från det hållet skall behöva ta på mig anklagelser om hemlighetsmakeri, när man därifrån inte ens velat delta vid ett sådant tillfälle. Det finns flera som har anledning till självkritik. Jag drar mig inte undan från min del, men jag tycker att också andra skall ta åt sig. Vi har många konstruktiva förslag till fortsatt ar- bete. Vi har egna planer på informationsgivning, debatter och diskussioner när vi får tydligare konturer på det som vi skall analysera. U-ländernas aspekter är för mig oerhört viktiga. Vi förhandlar nu om ett avtal som reglerar de inbördes mellanhavandena mellan i- länder, men hur påverkar detta tredje part? U- landsaspekten är oerhört viktig. Vi planerar en hea- ring om denna fråga i juni månad. Vi har också en lång rad andra aktiviteter på gång. Jag välkomnar fler förslag och mer aktivitet också i riksdagen. 0888126424314 N 2010-01-01 00:00:00 205692 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0988/#anf12