<anforande>
<dok_hangar_id>2348875</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:87 Torsdagen den 26 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>E8721D8B-A22A-41E9-A49A-A0584A00B6B6</anforande_id>
<anforande_nummer>51</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE SAMUELSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har en fråga till statsministern som
knyter an till det han just sade, nämligen att hushålla
med knappa resurser.
Nyligen presenterades en rapport som talade om
att arbetslösheten kostar samhället 155 miljarder
kronor per år. Det är en ofantligt stor summa. Man
konstaterade också att den summan skulle kunna
användas för att i princip anställa alla som är arbetslö-
sa inom offentlig sektor.
Jag förde en debatt med arbetsmarknadsministern
nyligen i den här frågan. Hon sade bl.a. i sitt svar att
den påbörjade och på många håll genomförda om-
struktureringen av offentlig sektor skulle avstanna om
man använde de här pengarna för att betala människor
inom vård och omsorg i stället för att betala dem för
att vara arbetslösa.
Som en följd av detta undrar jag en sak. EMU-
kraven innehåller bl.a. ett krav på att offentlig sektor
inte får vara alltför stor. Anser regeringen att EMU-
kraven i det här fallet är viktigare än att vi ser till att
vi har tid med våra gamla och våra barn och att vi har
människor inom vård och omsorg?
</anforandetext>
<intressent_id>0900533740700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205544</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0987/#anf51</protokoll_url_www>
</anforande>
