<anforande>
<dok_hangar_id>2348875</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:87 Torsdagen den 26 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>D405129D-82AB-4C4C-8969-2813FFB9DB3A</anforande_id>
<anforande_nummer>41</anforande_nummer>
<talare>OLOF JOHANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Mot bakgrund av Centerpartiets
ställningstagande, ett nej till medlemskap i EMU, är
vi självfallet lika lyckliga om den nuvarande grundla-
gen om sedelutgivningsrätten ligger kvar. Men det
intressanta är naturligtvis vad som skulle hända i
framtiden om Sverige skulle bestämma sig för att söka
medlemskap i EMU och vi har detta kommissionsutta-
lande som grund. Det är en bekräftelse på att här finns
olika bedömningar. Här hemma har vi haft två åsikter,
dels den som uttalades inför EU-medlemskapet av
fyra, kanske t.o.m. fem partier i Sveriges riksdag, dels
den som Lagrådet framförde, nämligen att det inte
behövdes någon grundlagsändring och att detta inte
var något hinder. EU-kommissionen instämde med
den tidigare riksdagsmajoriteten inför EU-
medlemskapet. Situationen är alltså något komplice-
rad.
</anforandetext>
<intressent_id>059100119006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205534</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0987/#anf41</protokoll_url_www>
</anforande>
