2348875 GL0987 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:87 Torsdagen den 26 mars 1997/98 87 1998-03-26 00:00:00 Fattigdomsbekämpning i Sveriges utveck- lingssamarbete 35A0364B-9A80-433C-BD1E-E1853D14109D 3 EVA ZETTERBERG (v) v Herr talman! Även vi från Vänsterpartiets sida vill välkomna skrivelsen och att riksdagen har tagit itu med att behandla frågan om fattigdomen i världen och vad vi kan göra för att bekämpa fattigdomen. Precis som tidigare talare har lyft fram är detta viktigt, när det nu finns över en miljard människor som lever i yttersta fattigdom. Klyftorna i världen ökar, både mellan länder i nord och syd men också inom länder. När vi diskuterar de här frågorna är det grundläg- gande att se till hur vi definierar fattigdom. UNDP, FN:s utvecklingsprogram, har gjort olika försök till definitioner. Det är nämligen inte helt klart vad som avses. UNDP publicerar varje år en mycket viktig och intressant rapport som handlar om mänsklig utveck- ling. I deras analys kan fattigdom definieras på tre olika sätt. För det första kan man se det relaterat till inkomst, för det andra kan det vara när grundläggande behov inte tillgodoses, och för det tredje handlar det om ett kapacitetsperspektiv, att människor kan utföra och få möjlighet att göra saker och ting. Man har också arbetat vidare med definitionsfrå- gorna och konstaterat att man kan göra ett index för mänsklig utveckling och ett index för mänsklig fattig- dom. Det handlar inte bara om absoluta tal, om de 8 kr om dagen som så många människor är hänvisade till att leva på. Det handlar också om fattigdom i and- ra avseenden, om möjligheten att påverka sin situa- tion, möjligheten att över huvud taget göra sin röst hörd. Det här kombineras med att inte ha mat för dagen. Därför är det viktigt att vi i det här betänkandet går igenom hur vi ser på fattigdom, vad som utgör fattigdom, att det inte bara handlar om den absoluta frånvaron av pengar. I skrivelsen och i den diskussion vi har haft i utskottet har det som lyfts fram framför allt varit deltagandet i processer, möjligheten att ut- trycka sig, möjligheten att göra sin röst hörd. Detta, menar man, är lika väsentligt som att inte ha tillgång till mat, hälsovård och utbildning. I det samman- hanget kommer, precis som Karl-Göran Biörsmark nämnde, demokratifrågan in. Därför kan det inte nog understrykas att också detta handlar om fattigdom. Vänsterpartiet tycker att den strategi som rege- ringen lyfter fram är bra, men vi har några synpunkter på områden där vi tycker att det haltar. Det gäller både själva skrivelsen och utskottets behandling. Det handlar för det första om vikten av att se Sve- riges del, att se att exempelvis krigsmaterielexport från Sverige också påverkar och bidrar till fattigdom i världen, när människor hamnar i krig och tvingas fly eller i samband med att de lever kvar i ett land som skall byggas upp efter ett krig. Det handlar också om att se fattigdomen i Sverige. Vi menar att man i den här skrivelsen och i behand- lingen av den också borde ha diskuterat hur fattigdo- men i världen ser ut i relation till fattigdomen i Sveri- ge, som vi vet också ökar. Vi vet naturligtvis att för- hållandena för fattiga i vårt land skiljer sig från för- hållandena för fattiga som lever på Filippinerna, i Colombia eller i ett afrikanskt land. Trots det är det viktigt att betona att vi har fattigdom i vårt land. Vi står inte helt utanför den här diskussionen, och vi bör samtidigt presentera vår strategi för Sverige. Om vi bara talar om att åtgärda de problem som ligger utan- för vårt land, allra helst de på andra kontinenter, hal- tar resonemanget. Vi måste bottna i en strategi för vårt eget samhälle för att vi skall se hur man skall kunna angripa problem på andra håll. Jag vill också peka på en annan fråga som är kon- troversiell. Det gäller marknadsekonomin, handeln och de villkor som upptecknas. Vad gäller handel och handelsavtal - det senaste exemplet är det s.k. MAI- avtalet, som vi skall diskutera här i riksdagen i mor- gon men som jag nu ändå vill nämna i förbigående - visar det sig att villkor som kan vara gynnsamma för vårt land inte alls är gynnsamma för länder i syd. Om vi verkligen vill ha med perspektivet att bekämpa fattigdomen och uppnå bättre villkor för majoriteten av världens befolkning kan vi inte se på handelsvill- koren endast ur vår egen synvinkel. Herr talman! Det finns olika sätt att angripa fattig- domen. Moderaterna säger att det handlar om skuldsanering, och det välkomnar jag. Det är ett väl- digt viktigt sätt att se till att de länder som nu dignar under stora skulder till rika länder eller till banker blir befriade från de skulderna och kan använda de pengar de ändå har till att själva satsa på utbildning eller hälsovård. Detta kan ändå inte stå i motsättning till att vi själva har ett bistånd, ett bistånd som, utan att vi är nöjda med det, trots allt uppnår en viss nivå. Därför är vi i Vänsterpartiet mycket kritiska till att Moderaterna och vissa andra partier inte vill leva upp till enprocentsmålet och inte ens vill ha en plan för hur enprocentsmålet skall uppfyllas. Det finns i dag en trend i världen som visar att biståndet minskar. OECD:s rapporter visar att biståndet från Europa och en del andra länder inte har varit lägre på 40 år. Detta är förpliktande, och det borde för vår del innebära att vi satsar rejält på skuldavskrivningar runt om i värl- den, att vi bidrar till att Sverige gör det, att andra länder gör det och att Världsbanken gör det, men också att vi återgår till enprocentsmålet. Det är ingen brist på effektivitet att göra så. Jag vill också peka på de olika medel man kan an- vända sig av för att bekämpa fattigdomen och uppnå en värld där vi inte längre har några fattiga männi- skor, utan där alla kan leva i relativt välstånd eller få sina grundläggande behov tillgodosedda. Regeringar- nas roll är då viktig, men också folkrörelsernas. I skrivelsen talar man om hur folkrörelser i vårt land kan agera. Jag vill ännu tydligare understryka hur folkrörelser i vårt land kan agera och samarbeta med folkrörelser i tredje världen. Det måste understrykas att de direkta folkliga kontakterna är minst lika vikti- ga som agerandet på ett statligt plan. Till slut, herr talman, vill jag yrka bifall till reser- vation 1 om biståndsmålet och enprocentsmålet och till reservation 4. Jag vill också instämma i Miljöpar- tiets reservation 5, om handelsvillkor. 0163254848207 N 2010-01-01 00:00:00 205496 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0987/#anf3