<anforande>
<dok_hangar_id>2348874</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:86 Onsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Socialavgifter </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9619BB9A-D7BE-4DEB-B62C-40E7C9D770E9</anforande_id>
<anforande_nummer>83</anforande_nummer>
<talare>MARIE ENGSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vänsterpartiet har tre reservationer i
det här betänkandet. Det handlar om de allmänna
egenavgifterna, en nedsättning av socialavgifter och
vinstandelsstiftelser. Jag kommer att i mitt anförande
tala om de två första reservationerna. Per Rosengren
kommer att ta upp vinstandelsstiftelser, så de som
tagit upp dem förutsätter jag kommer att ta replik på
hans anförande för den diskussionen.
Vänsterpartiet har länge kritiserat förekomsten av
allmänna egenavgifter. Vi gör det också i vår reserva-
tion 2. Vi säger att de är fördelningspolitiskt orättvisa
eftersom inga avgifter tas ut över sju och ett halvt
basbelopp. Därmed blir det en ren skattelättnad i de
högre inkomstlägena. Vi säger också att kommuner
och landsting på det här sättet går miste om väldigt
många viktiga och nödvändiga skatteintäkter. Vi har
sagt att vi egentligen tycker att det är en finansierings-
form som på sikt borde tas bort. För innevarande år
har Vänsterpartiet lagt fram ett budgetförslag om att
egenavgifterna inte skall höjas till 6,95 % utan skall
ligga kvar på 1997 års nivå, 5,95 %. Det fick betydel-
se för kommunernas ekonomi. Deras ekonomi stärktes
på det sättet med 2 ½ miljarder kronor.
Jag ifrågasatte förekomsten av egenavgifter. Jag
kan bara gå till den genomförandegrupp som nu sitter
och som helt enkelt har kört fast. Man försöker hitta
ett bra system för dessa avgifter som egentligen bara
leder till att man måste kompensera låginkomsttagare
för den snedvridna fördelningspolitiken. Man måste
kompensera kommunerna för uteblivna intäkter.
I vintras var det en väldig diskussion när man från
socialdemokratiskt håll sade att man skulle höja grun-
davdraget för att kompensera låginkomsttagarna. Då
kom man helt plötsligt på att det verkade som om
kommunerna skulle gå miste om 11 miljarder kronor.
Då måste man hitta en kompensation för kommuner-
na. Så fortsatte denna rundgång. Nu läggs det fram
förslag dels om att momsen skall sänkas, dels om att
införa ett förvärvsavdrag, dels om att återigen höja
grundavdraget. Vi vet inte var detta kommer att sluta
någonstans.
Från Vänsterpartiets sida tycker vi att det här är ett
väldigt inkonsekvent och rörigt system. Vi skulle
mycket hellre kunna tänka oss att helt och hållet slopa
den här typen av egenavgifter och finansiering av
pensionssystemet och i stället kanske växla över till
en ren statsskatt eller någonting i den linjen. Egenav-
gifterna undandrar i dag över 17 miljarder kronor från
kommunsektorn. Det är pengar som är väldigt viktiga
för just kommunsektorn.
När jag ändå talar om kommunerna tänkte jag pas-
sa på att kommentera Kommunförbundets marsrap-
port, som visar hur det är ställt i kommunerna i dag.
Trots de höjda statsbidragen förutspår man att en av
tre kommuner måste minska sina kostnader fram till
år 2000 för att klara balanskravet. Problemet är att det
är en så stor variation mellan kommunerna. 24 % av
kommunerna säger att de säkert kommer att klara
kravet, medan 64 % tror att de kanske kommer att
klara det. 12 % säger att de inte kommer att klara av
det alls. Vi ser alltså hur viktiga dessa intäkter är för
kommunsektorn. Tyvärr förutspår man ingen ytterli-
gare ökning av skatteintäkterna, utan det är statsbi-
dragen som gör att kommunerna på sikt kommer att få
en bättre ekonomi.
Vi har en befolkningsutveckling som visar att de
äldre äldre blir alltfler, att skolbarnen blir alltfler,
medan förskolebarnen blir allt färre. Detta kommer att
ställa oerhörda krav på vård, omsorg och utbildning
ute i kommunerna samtidigt som befolkningstillväx-
ten tydligen ligger väldigt lågt. Ute i kommunerna har
man också tagit till sig den här diskussionen och pri-
oriterar nu vård, omsorg och utbildning. Det är i och
för sig riktigt, men neddragningarna görs i dag inom
förskolan, fritidsverksamheten och kulturområdet. Det
är också alltfler kommuner som söker extra pengar
hos regeringen. Man gör det t.ex. därför att man upp-
lever att det nya utjämninssystemet har gett negativa
effekter för kommunerna. Kommunägda bostadsbolag
går väldigt dåligt. Det är ofta en kombination av pro-
blem, t.ex. höga kostnader för socialbidrag osv. Ett
alldeles nytt problem har man stött på inom kommu-
ner och landsting, och det är att det plötsligt är väldigt
svårt att rekrytera personal med den utbildning som
man efterfrågar.
Det var en liten utvikning om kommunerna och
deras situation, men jag tycker att det är relevant att ta
upp den frågan när vi talar om socialavgifter och
egenavgifter och de medel som dras bort från kom-
munerna på det här sättet.
Vänsterpartiet har ytterligare en reservation, nr 3,
som gäller nedsättning av socialavgifter. Alla företag
har rätt att få en reduktion av socialavgifterna, i dag
på 3 500 kr per månad. Jag tror säkert att detta är
väldigt bra för många företag, men för de stora före-
tagen tror jag att det knappt ens är nålpengar. Från
Vänsterpartiets sida har vi satt en gräns och sagt att
detta enbart skall gälla företag med högst tio anställ-
da.
Herr talman! Jag står naturligtvis bakom Vänster-
partiets reservationer, men jag yrkar bifall till reser-
vation 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0906336297511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205300</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0986/#anf83</protokoll_url_www>
</anforande>
