<anforande>
<dok_hangar_id>2348874</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:86 Onsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Invandrings- och flyktingfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FBA5A2DC-5368-4DA4-A350-8CE07F04F058</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet PIERRE SCHORI (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Ragnhild Pohanka! Vi hade en lång
diskussion om exakt den här första frågan i går, men
jag kan gärna svara igen. I en lagtext kan man inte
alltid skriva att det skall vara si eller så, när det är
myndigheter som har att bedöma frågan. När man nu
antar en förordning där det står att uppehållstillstånd
får beviljas betyder det att det är myndigheten som
prövar frågan. Det kan ju finnas t.ex. vandelsskäl som
talar emot. Vi diskuterade detta i går, och jag uppre-
par det i dag.
Självfallet finns det en skillnad mellan Raoul
Wallenberg och människosmugglare av den grövsta
sorten. Det säger logiken. Det som gäller är om en
person har asylskäl eller inte. Varenda människa som
kommer till Sverige och har asylbehov får också asyl i
Sverige. Det behövs ingen Raoul Wallenberg i dag,
och det skall inte behövas några människosmugglare,
utan de skall bestraffas och bekämpas.
</anforandetext>
<intressent_id>0928800583601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205253</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0986/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
