<anforande>
<dok_hangar_id>2348874</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:86 Onsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Invandrings- och flyktingfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8E8000B6-5BDA-442B-B518-2EC39E7D5FAA</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>ULLA HOFFMANN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag delar statsrådets uppfattning. Det
är positivt att tio kvinnor har fått stanna. Men jag
hade samtidigt litet högre förväntningar på att kvin-
nors asylskäl, som jag redogjorde för i min inledning,
skulle kunna ligga till grund för att de skulle kunna få
uppehållstillstånd.
Vi har kvinnor som utsattes för systematisk våld-
täkt i Bosnien. Vi har de iranska kvinnorna som riske-
rar stening om de skickas tillbaka till Iran.
Jag vet att jag har överlämnat riktlinjerna till stats-
rådet vid en tidigare debatt. Jag tycker att det finns
anledning att ta till sig det arbete som har gjorts utom-
lands - i USA, Kanada och Australien. Då kan vi ge
Invandrarverket i uppdrag att ta till sig det faktum att
det är en särskild problematik och att bedömningen av
kvinnors asylskäl är ett kompetensområde.
</anforandetext>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205250</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0986/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
