<anforande>
<dok_hangar_id>2348874</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:86 Onsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Immaterialrättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DE0443E9-F09C-4A42-B633-D6CB15D78EBC</anforande_id>
<anforande_nummer>255</anforande_nummer>
<talare>HENRIK S JÄRREL (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 16, som
vi nu behandlar, tas upp ett antal motioner från den
allmänna motionstiden rörande s.k. immaterialrättsli-
ga frågor, dvs. sådana som rör upphovsrätt och in-
dustriellt rättsskydd, t.ex. patent, varumärken och
mönsterskydd.
Vi har från den moderata gruppen i utskottet lagt
fram förslag till ett antal åtgärder för att underlätta
och förbättra villkoren för uppfinnare och innovatörer
som söker patent. Vidare menar vi att det finns behov
av att höja patentets rättsliga skydd och status samt att
i konsekvens med det verka för att ändringar också
kommer till stånd i internationella patenträttskonven-
tioner som Sverige redan har tillträtt.
Det är ju så, herr talman, att uppfinningar, innova-
tioner, forskning och vidareutveckling av idéer har
bidragit och bidrar i hög grad till grunden för vårt
lands välstånd genom att de så småningom omsätts till
nya industriprodukter för export och/eller inhemsk
konsumtion. Rätt utnyttjade skapar de alltså nya jobb
och sysselsättning, vilket måste anses vara av synner-
lig vikt i vår tid, när rekordmånga människor plågas
av längre eller kortare perioder av arbetslöshet. Upp-
finnare och innovatörer bör betraktas och behandlas
som en av tillväxtsamhällets viktigaste nyckelgrupper.
Det är dock relativt lätt att i dag stjäla patent, och
det är förenat med ganska stora kostnader att anlita
ombud för hjälp med ansökningshandlingar och ock-
så, när så kan bli aktuellt, översättningsarbete vid
förvärv av patentskydd i annat land. Som jämförelse
kan nämnas att de sammantagna myndighetsavgifterna
för ett patentskydd inom alla EU-länder är omkring
fem gånger högre än motsvarande avgifter för ett
skydd i USA. Särskilt för små och medelstora företag
kan omkostnaderna kring patentansökningsprocesen
utgöra ett hämmande hinder.
Vi utvecklar dessa tankegångar närmare i vår re-
servation nr 1, där vi alltså kräver att regeringen läg-
ger fram något slags förslag om differentierade avgif-
ter vid patentansökan.
Det är också svårare att hitta riskvilligt kapital när
uppfinningar relativt lätt kan stjälas. Också för skydd
mot patentintrång har vi velat aktualisera någon form
av patentintrångsförsäkring. Det sammanhänger med
att just patentskydd har blivit ett alltmer svårartat
problem att komma till rätta med. Det drabbar alltså
patentsökaren ekonomiskt i hög grad när det sker
sådana intrång.
Vi noterar dock, herr talman, att regeringen i viss
mån har uppmärksammat dessa problemområden dels
genom direktiv till den s.k. småföretagardelegationen,
dels genom vissa uppdrag till Patent- och registre-
ringsverket och även NUTEK - Närings- och tekni-
kutvecklingsverket. Det kan finnas skäl att t.ex. av-
vakta de fortsatta ansträngningarna att försöka få fram
en täckande försäkringslösning när det gäller patentin-
trångsförsäkring.
På en punkt, herr talman, har utskottets majoritet
dock inte velat följa våra förslag. Det gäller att för-
länga det s.k. prioritetsåret från för närvarande 12
månader till 24 månader och tiden för offentliggöran-
de av patent från för närvarande 18 månader till 24
månader. Skälen, som vi ser dem, för att utsträcka
dessa båda tidsrymder sammanhänger just med svå-
righeten för många patentsökande dels att på den
relativt korta tid som nu står till buds finna lämpliga
samarbetspartner inom och/eller utomlands för lämp-
liga produktions- och finansieringsformer, dels att
hinna ta ställning till om patent skall sökas även i
andra länder - inte minst mot bakgrund av de dryga
kostnader som ett sådant ansökningsförfarande med-
för.
Detta utvecklar vi närmare, herr talman, i reserva-
tion nr 2, som handlar om prioritetsrätten.
Enligt utskottsmajoritetens mening väger intresset
av att det inom rimlig tid blir klarlagt i vilken om-
fattning en ny uppfinning slutligen blir patentskyddad
tyngre än den enskilde uppfinnarens intresse av ytter-
ligare rådrum för att bedöma behovet av patentan-
sökningar i andra länder. Tolv månader anser ut-
skottsmajoriteten vara en lämplig avvägning mellan
de olika intressen som här gör sig gällande. Vi mode-
rater delar alltså inte denna mening, då vi menar att en
uppfinning är starkt knuten till en enskild persons
prestation och ideella upphovsrätt samt att upphovs-
mannen måste tillerkännas en skäligare och rimligare
tid för frågan om att eventuellt utvidga patentansökan
till andra länder.
Slutligen, herr talman, utvecklar vi i reservation nr
7 tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet när-
mare grunderna för att vi nu trots att regeringen har
gjort vissa ansatser tycker att tiden är mogen för att
mera grundligt se över de allmänna villkoren för upp-
finnare och innovatörer, just med tanke på deras stora
betydelse för vårt lands tillväxt och för utvecklingen
av företagsamhet i allmänhet men kanske småföretag-
samheten i synnerhet.
Herr talman! För att vinna tid vill jag på grundval
av vad jag nu här har anfört nöja mig med att avslut-
ningsvis yrka bifall till vår reservation nr 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0857394544302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205472</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0986/#anf255</protokoll_url_www>
</anforande>
