<anforande>
<dok_hangar_id>2348874</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:86 Onsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa näringspolitiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D62658B0-3A3C-44C6-B3B1-64FCC8EB60AC</anforande_id>
<anforande_nummer>146</anforande_nummer>
<talare>LENNART BEIJER (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tror att vi är överens om att det är
bra att vi har fått ned inflationen och därmed också
fått ned ränteläget ordentligt. Min oro gäller mest att
vi kanske drar vidare för hårt, att vi går för långt i
själva inflationsbekämpningen. Och vi vet alla att det
inte påverkar sysselsättningen särskilt väl.
Om vi hade att välja mellan att sätta arbetslösa
människor i privata företag eller i den offentliga sek-
torn skulle nog de flesta av oss sätta de flesta i de
privata företagen. Men när det nu är litet trögare in-
nan vi kommer så långt och när arbetslösheten kostar
så mycket är frågan om vi ändå inte skall se till att det
inte blir något snack om att det fattas människor, fler
händer, i vården och skolan. Det är mer den inrikt-
ningen som jag skulle vilja ha klara belägg för från
Birgitta Johansson.
</anforandetext>
<intressent_id>0993294767708</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205363</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0986/#anf146</protokoll_url_www>
</anforande>
