2348874 GL0986 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:86 Onsdagen den 25 mars 1997/98 86 1998-03-25 00:00:00 Vissa näringspolitiska frågor F65DADAD-4694-4D67-9435-E37BC2E12474 122 KJELL ERICSSON (c) c Herr talman! Näringsklimatet har varit mycket omdiskuterat under senare tid. Självfallet är det oer- hört väsentligt med ett bra företagarklimat både för små, medelstora och stora företag. 1990-talets turbu- lens på det ekonomiska området efter 1980-talets spekulations- och kasinoekonomi har varit kännbar både för företag och enskilda. Därför vidtog också den borgerliga regeringen en rad åtgärder för att för- bättra företagarklimatet i allmänhet och för småföre- tagen i synnerhet. Det har därefter också skett en sanering av de of- fentliga finanserna. I samband därmed har det också beslutats om ett antal åtgärder för att förbättra för småföretagen, t.ex. sänkning av arbetsgivaravgifterna, lindring av dubbelbeskattningen och återinförande av kvittningsrätten. Totalt har de olika åtgärderna också lett till en kraftigt sänkt ränta. Det finns dock mycket mer som behöver göras för att förbättra näringsklimatet. Sverige har under årens lopp varit ett framgångsrikt företagarland. Det är många svenska storföretag som med stor framgång verkar på en hård konkurrensutsatt världsmarknad. Dessa företag har en oerhört stor betydelse för vårt land, för vår ekonomi och för vårt välstånd. Dels är det många som jobbar i dessa företag, dels är det många småföretag som är underleverantörer till de stora företagen. Därför är det också viktigt att de stora företagen har ett bra klimat i det här landet. Det behövs många nya arbetstillfällen. Även om de stora företagen är viktiga är det inte där som de många nya jobben kommer att tillskapas. Det är fram- för allt i de små och medelstora företagen som det finns möjligheter till nya jobb. För att kunna skapa ett bra företagarklimat och nya jobb skall vi framför allt inrikta oss på sex områ- den, och det är dem jag vill uppehålla mig omkring. Det gäller för det första att främja det personliga ägandet. För det andra gäller det avreglering. För det tredje gäller det sänkning av skatter och avgifter. För det fjärde gäller det kunskap och kompetens, och för det femte gäller det förbättrad riskkapitalförsörjning. För det sjätte gäller det turism och tjänstesektor. Det personliga ägandet är själva grunden i en marknadsekonomi. Det är bra om det finns ett spritt ägande. Det arbete som påbörjades under den borger- liga regeringen med att minska statens företagsägande måste fortsätta. Det finns ett antal statliga företag som bör säljas ut. Statens främsta uppgift är att ange ramar för näringslivet - inte att själv driva företagsamhet. Något som upplevs som besvärligt, och som är be- svärligt, är det krångel och den byråkrati som företa- gande är omgärdat av. Det har talats om att förenkla, men det har många gånger blivit tvärtom i verklighe- ten. Riksdagen stiftar lagar. Regeringen utfärdar för- ordningar. De statliga ämbetsverken utfärdar förord- ningar och föreskrifter. Regionala och lokala myndig- heter skriver sina regelverk. Sammantaget blir det ganska mycket att hålla reda på för den enskilde före- tagaren. Företagarna vill hålla på med sin verksamhet och inte med en massa byråkrati. Det är många gånger så, att företagaren är praktiskt lagd och ogillar ett omfat- tande pappersarbete. Därför är det också viktigt att våra myndigheter hjälper företagaren att komma till rätta med olika handlingar och att de är serviceorgan. Det skall räcka med att uppsöka en myndighet - en dörr - för att starta företag. I detta sammanhang vill jag också ta upp arbetsrät- ten, där det har gjorts vissa förbättringar. Men det finns mer kvar att göra för att anpassa regelverken till de små företagen. Småföretagardelegationen har tagit fram en rap- port. Jag tycker att den är alldeles föredömlig. Där finns det en rad förslag till åtgärder som skulle för- enkla regelverket på ett ganska omfattande vis. Jag hoppas att regeringen verkligen tar tag i dessa frågor och kommer med förslag på åtgärder som förenklar för företagen. Avreglering och förenkling är något mycket angeläget för att gynna expansion av befintli- ga företag och skapa grogrund för nya företag. Sverige har ett alltför högt skattetryck. Förvisso har vissa skatter och avgifter sänkts, men det är inte tillräckligt. Det finns några skatter som är direkt hämmande för tillväxten i näringslivet, t.ex. dubbel- beskattningen av aktier. Det har skett en lindring för de onoterade företagen, och det är ett steg i rätt rikt- ning. Men så fort det finns ett finansiellt utrymme måste också dubbelbeskattningen för övriga företag fasas ut. Likadant är det med förmögenhetsskatten. Också den är direkt hämmande. Skatten gör att det finns mindre kapital tillgängligt, som annars kunde investe- ras i företag. Något annat som man bör överväga är att öka möjligheterna att spara vinster obeskattade i företag. Det underlättar för en framtida expansion. Om företa- get har mer kapital tillgängligt behöver man inte i samma omfattning gå till utomstående när man skall investera. Det är också viktigt att vi fortsätter att sänka ar- betsgivaravgifterna. Från Centerpartiet föreslår vi att sänkningen ökas från 5 till 8 % på en lönesumma upp till 2 miljoner. Det är också viktigt att alla särregler för ägare i småföretag slopas. I dag finns det på flera områden särskilda skatteregler för fåmansföretagare, och dessa hindrar företagare från att utveckla sina företag. En annan mycket viktig sak är att det finns tillgång till kunskap och kompetens för vårt näringsliv. Själv- fallet är det väsentligt med bra utbildning på alla nivåer - grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet - och det gäller såväl praktisk som teore- tisk utbildning. Produktionen blir alltmer avancerad, och det gör att det ställs betydligt högre krav på utbildning. Vi har i dag en alltför hög arbetslöshet, men trots det har vissa företag svårt att hitta kompetent personal. Det här är en paradox, som visar att utbildningen inte har varit tillräckligt målinriktad. Därför måste åtgärder nu vidtas på både kort och lång sikt. På kort sikt är det nödvändigt att man klarar av flaskhalsarna, så att företagen får sina akuta personal- behov tillgodosedda. Arbetsmarknadsutbildningen måste se till att utföra utbildningar som är tillräckligt kvalificerade. Därför är det bra att volymkravet har tonats ned. Nu måste det viktigaste vara att ge utbild- ningar som leder till riktiga jobb. Det är också viktigt att forskningsinsatserna stärks. Inte minst viktigt är detta när det gäller den industrirelaterade forskningen. Näringsutskottets utvärderingsgrupp för forskning och utveckling be- sökte för ett par veckor sedan Bryssel för att se hur olika forskningsinsatser har utfallit. Det var en mycket intressant resa. Där fick vi en bra redovisning för hur olika forskningsprogram har utfallit och hur planerna ser ut för framtiden. Våra frågor kom då helt naturligt att handla om de små och medelstora företagens möjligheter att ta del av forskningsprogrammen. De stora företagen har resurser och har också varit duktiga på att vara med i olika forskningsprogram. Däremot har småföretagen det betydligt svårare. Det är också naturligt med tanke på att de inte har de resurser som behövs för att vara med i olika projekt. Ett program som vi fann mycket intressant var Craft, där olika småföretag har fått hjälp med sina forskningsbehov. Jag tror att det är viktigt att de olika programmen blir än mer tillgängliga och synliggjorda, att forsk- ningsresultaten blir än mer lättillgängliga för alla småföretag. I det sammanhanget har den nya infor- mationstekniken en viktig uppgift att fylla. Jag vill också något beröra riskkapitalförsörjning- en. Det är nödvändigt att riskvilligt kapital finns att tillgå för företag i olika skeden. Uppfinnare och inno- vatörer är i behov av såddkapital och finansiering av produkter i tidiga skeden. Andra är i behov av kapital för startande av företag eller för expansion i företaget. ALMI Företagspartner kan ge lån till nystartade företag, till kvinnors företagande, till produktutveck- ling, osv. De skall nu också kunna ge garantier och lån till unga företagare. Allt det här är bra. Även In- dustrifonden kan i viss mån vara med och finansiera. Men riskkapitalförsörjningen behöver ändå stärkas. Det gäller inte minst den regionala riskkapitalförsörj- ningen. Därför är det bra att det nu tas initiativ bl.a. med Innovationsmarknaden och Aktietorget. Genom Ak- tietorget anordnas nu regionala mötesplatser för inves- terare och företag. I det här sammanhanget vill jag också peka på möjligheterna att utnyttja premiereser- verna i det nya pensionssystemet för att bilda regiona- la investeringsfonder. Slutligen vill jag också ta upp turismen och tjäns- tesektorn. Turismen är en av de branscher som växer snabbast i hela världen. Turistnäringen är mycket personalintensiv och har stor betydelse i många regi- oner, inte minst i glesbygden. Det behövs många åtgärder för turismen. Inte minst behöver turistnäringens status höjas. I Centern vill vi att det tas fram ett kulturpolitiskt program för turismen. Vi har många kulturaktiviteter som gör att turisterna får attraktiva resmål. Därför är det också viktigt att turistorganisationerna får en bättre samver- kan med kulturlivet. Tjänstesektorn har nämnts här tidigare i dag. Det är en sektor i snabb utveckling. Främst är det inom den industrinära tjänstesektorn som nya företag och nya arbetstillfällen har kommit till, men även inom andra sektorer ökar tjänste- och kunskapsinnehållet i produktionen. Även inom vårdområdet och bland de s.k. hushållsnära tjänsterna finns en stor möjlighet till utveckling. Det här behöver på något vis stimuleras. Det kan vara genom sänkta skatter eller sänkt moms, kanske genom avdrag eller genom någon kombination av olika åtgärder. På så sätt kan man också omvandla många svarta tjänster till vita. Reservation 12 i betänkandet handlar om livsme- delsindustrins konkurrenssituation. Det är viktigt att regeringen tar tag i Gunnar Björks utredning och återkommer med konkreta förslag härvidlag. Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till re- servationerna 2 och 6. 0379333062002 N 2010-01-01 00:00:00 205339 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0986/#anf122