2348873 GL0985 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:85 Tisdagen den 24 mars 1997/98 85 1998-03-24 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:215 om Samhall interpellationsdebatt 73F948B1-F05C-4453-AF54-F8C775DC59B7 70 Arbetsmarknadsminister MARGARETA WINBERG (s) s Herr talman! Bo Nilsson har frågat om det är re- geringens avsikt att Samhalljobben skall fortsätta att minska och att funktionshindrade därmed skall kom- ma ännu mer i skymundan på arbetsmarknaden. Vida- re har Bo Nilsson frågat om regeringen är beredd att medverka till att Samhalljobben vidmakthålls och utvecklas som en viktig garant för funktionshindrades delaktighet i arbetslivet och i samhället. Saneringen av statens finanser har handlat om skattehöjningar och neddragningar. Alla har berörts på något sätt. Det har varit en smärtsam process - men helt nödvändig. Inte heller Samhalls verksamhet har kunnat undantas från kraven på effektiviseringar och besparingar. Det är min mening att Samhall har hanterat dessa krav på ett beslutsamt och handlings- kraftigt sätt. Samhalls egen bedömning är att föränd- ringsarbetet har varit tungt och svårt men att Samhall har stärkts, blivit effektivare och mindre beroende av staten. De sparkrav som ställts på Samhall har inte bara berott på behovet av att sanera statens budget. Sam- hall behövde genomföra omstruktureringar, verksam- hetsförändringar och effektiviseringar. Det fanns verksamheter, främst viss tillverkningsindustri, som innebar mycket stora kostnader per arbetstillfälle. Olika omvärldsfaktorer, exempelvis ökad konkurrens från Baltikum och Östeuropa, har gjort det nödvän- digt att ändra produktionsinriktning och finna nya, mer konkurrenskraftiga verksamhetsområden. Statens budgetproblem medförde att förändringsarbetet fick genomföras i en något snabbare takt men det arbetet skulle ändå ha behövt göras. Bo Nilssons fråga handlar om vilka förutsättningar som skall gälla för Samhall år 1999. Som Bo Nilsson vet förbereder regeringen nu 1998 års vårproposition där förslag skall läggas om ramarna för de olika ut- giftsområdena. Fördelningen av medel på de olika anslagen inom respektive utgiftsområde sker först i höstens budgetproposition. Det är således inte möjligt för mig att i dag säga något om vad utfallet för Sam- halls del kan tänkas bli. Det framgår av Samhalls koncernplanering för 1999 att det finns orosmoln framöver. 1998 hotar att bli det tredje förluståret i rad. Enligt Samhall finns risk för en fortsatt negativ utveckling. Den utvecklingen kan inte fortsätta. Inom Arbets- marknads- och Finansdepartementen förbereds nu ett analysarbete, där Samhalls ekonomiska situation närmare skall studeras och analyseras bl.a. med hjälp av särskilt företagsekonomisk expertis. Vidare arbetar Riksrevisionsverket med en studie av Samhall som väntas bli klar till årsskiftet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om Samhalls framtida verk- samhet. Det är min ambition och avsikt att Samhall skall kunna ges långsiktigt hållbara förutsättningar för sin verksamhet. Samhall är viktigt för att också de människor med funktionshinder som har allra svårast att hävda sig på arbetsmarknaden skall kunna erbjudas arbete. Men vad som alltid gäller är att möjligheten till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall prövas i första hand innan en Samhallanställning kan bli aktuell. Arbetsmarknadsverket förutsätts år 1998 öka antalet lönebidragsanställda och anställda i offentligt skyddat arbete, OSA, till 53 000 personer. Lönebidragsan- ställning är även en viktig form för återgång till den reguljära arbetsmarknaden efter Samhallanställning. 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 205200 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0985/#anf70