2348873 GL0985 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:85 Tisdagen den 24 mars 1997/98 85 1998-03-24 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:188 om elö- verkänslighet interpellationsdebatt 4B8ABC0A-7F4A-4C53-9AEF-BA95D206AF4B 6 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c) c Fru talman! Jag uppskattar väldigt mycket soci- alministerns sätt att ta sig an denna diskussion i dag, och jag tror att det kommer att ha stor betydelse. Beträffande forskningen så var det en läkare som ansåg att man skulle tvätta händerna vid barnafödan- de. Denna läkare blev utskrattad från början. Det här handlar ju om sådant som är främmande. Därför för- söker många förtränga det. Det är detta som vi först måste tränga igenom. Försäkringskassan i Stockholm har gjort en intres- sant undersökning om långvarigt sjukskrivna. I sam- manfattningen står följande: "Sjukskrivningen har inneburit en kraftigt försäm- rad ekonomi. Smärtan och ekonomin har beskurit deras handlingsutrymme och förändrat deras livsstil. De har bemötts med misstro och misstänksamhet av såväl sjukvården som försäkringskassan och de kän- ner sig kränkta, nedstämda och hjälplösa. De förstår inte reglerna i socialförsäkringssystemet och tycker inte att de får information om vad som gäller." Dessa människor vill helst av allt att gå tillbaka till arbetet. Detta är en undersökning som försäkringskassan i Stockholm har gjort. Jag tycker att den kunskapsöversikt, När åsikter blir handling, som Bengt Lindqvist har lett är mycket intressant. Man har där studerat hur attityder avspeg- las i handling när det gäller människor med sjukdo- mar och handikapp. Det framkommer då att män i större utsträckning än kvinnor beviljas ersättning och med högre belopp. Män har lättare än kvinnor att få hemtjänst. Det uppfattas av utredaren att det är en systematisk om än omedveten diskriminering på könsmässig grund. I en annan utredning framkom också att handikappforskning i allmänhet utmärks av en häpnadsväckande könsblindhet. Man ser inte dessa skillnader. En slutsats som framkommer här är: Att vara kvinna, funktionshindrad och av annan etnisk härkomst innebär ett ännu större handikapp. Utifrån det område som vi diskuterar i dag kan jag konstatera att det räcker med att vara kvinna och funktionshindrad för att man skall ha sämre legitimitet och få sämre gehör från myndigheterna. De flesta är ju kvinnor bland dem som är mest utslagna. Det är dessa kvinnor som vi far ut i skogen och hälsar på, och det är från dem som vi får förtvivlade brev från. De är verkligen förtvivlade. De kan inte behålla ma- ten, och de är fruktansvärt sjuka. Ändå kan de ibland bli fråntagna sina assistenter, eftersom man är less på dem. Man tycker att så mycket har satsats på dem att det nu får vara bra. Vi måste hjälpas åt i detta sammanhang. Det finns för liten kunskap också. Det finns kommuner som har satsat på att skapa bostäder åt dessa människor. Men man har då inte ens undersökt om det är strömförande ledningar intill husen. Man har alltså inte använt nå- gon kunskap från den forskning som ändå de facto finns. Man borde leta reda på områden med ra- dioskugga, så att det finns områden där inte alla dessa vågor korsar varandra och försöka bevara dem och inte sätta upp antenner m.m. som förorsakar försäm- ringar. På något sätt måste vi hjälpas åt att skapa något slags frizon. Jag tror att det är nödvändigt. Då kanske man också har möjlighet till forskning på ett annat sätt på de människor som hamnar i en sådan frizon. Det är alltid viktigt med kunskap. Det finns ju forskning på området. Per Arne Öck- erman har ju visat att elöverkänsliga personer får skador på blodkropparna efter elexponering. Man har även konstaterat DNA-förändringar osv. Det finns alltså saker att ta fasta på. Det visar sig nu också att dessa människor vägras prövningstillstånd när de vill överklaga dessa beslut. Det innebär en fara i rättssäkerhetssystemet. 0763802658906 N 2010-01-01 00:00:00 205136 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0985/#anf6