<anforande>
<dok_hangar_id>2348873</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0985</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:85 Tisdagen den 24 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>85</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:211 om Ko- sovo</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6D040FED-B637-4AF2-A6BD-CC9C2DA6A335</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>ALICE ÅSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill börja med att tacka utrikes-
ministern för svaret. Det har ju hänt en hel del i Ko-
sovofrågan sedan interpellationen skrevs. Det har
vidtagits en oerhörd mängd åtgärder, och det har förts
en mycket intensiv debatt i Kosovofrågan.
Det som i dag är väldigt viktigt är att vi nu inte på
något sätt låter frågan glida oss ur händerna. Det är
väsentligt att man nu får i gång en dialog och att man
behåller trycket på serberna och Milosevic att nu
verkligen komma till samtal där de är beredda att
finna en lösning.
Kosovofrågan har ju varit aktuell under väldigt
många år, och det har i många år funnits signaler om
att den kommer att leda till en väpnad konflikt, om
ingenting händer. Tyvärr har det hänt alldeles för litet.
Fru talman! Utrikesministern säger att båda sidor
måste bjuda till och kompromissa om att uppnå en
lösning. Det är jag helt överens om. Men tyvärr kan
man se att de kosovoalbanska ledarna hela tiden har
haft en icke-våldskampanj. De har varit noga med att
inte ta till våld. Men omvärlden har inte vaknat. Ko-
sovoalbanerna har lämnats ensamma med förtrycket i
Kosovo. Därför är det oerhört viktigt att Sverige fort-
sätter att trycka på både i FN:s säkerhetsråd och inom
EU i dessa frågor.
När denna brännande kris är över skall man inte
slå sig till ro. Precis som utrikesministern säger, fru
talman, kommer vi inte att kunna lägga den långvariga
konflikten i f.d. Jugoslavien bakom oss förrän Ko-
sovofrågan har fått sin lösning. Det handlar om de
demokratiska och mänskliga rättigheterna för Ko-
sovoalbanerna i Kosovo. Nu har världen chansen att
kunna förhindra den oerhörda katastrof som har varit
på väg.
Fru talman! Jag vet att man har diskuterat vape-
nembargot i FN:s säkerhetsråd. Det är också oerhört
viktigt att tänka på att vapenembargot är en viktig
politisk påtryckning. Men tyvärr finns de vapen som
behövs för att genomföra en genomgripande konflikt i
Kosovo redan i dag. Det är en oerhört viktig politisk
markering, och frågan bör drivas vidare. Men det är
viktigt att komma ihåg att detta inte kommer att stop-
pa en väpnad konflikt. Det kan enbart ske genom att
Kosovo får större möjlighet till självständighet och
demokratiska rättigheter för kosovoalbaner återupp-
rättas och följs.
</anforandetext>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205148</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0985/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
