<anforande>
<dok_hangar_id>2348871</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:83 Torsdagen den 19 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Museifrågor, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C41903E2-CF58-4CE8-83A6-D2305C0A4B9F</anforande_id>
<anforande_nummer>32</anforande_nummer>
<talare>BJÖRN KAALING (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! I debatten om det här betänkandet
känns det mest angeläget att ägna tid åt kulturutskot-
tets förslag att lokalisera myndigheten för de sjöhis-
toriska museerna till Karlskrona. Jag vill dock börja
med att beröra några av de andra motioner som tas
upp i betänkandet och där vi från utskottsmajoritetens
sida föreslår avslag.
I en moderat motion pekar man på behovet av att
det träffas avtal om ansvars- och arbetsfördelningen
mellan olika delar av museiväsendet. För att undvika
dubbelarbete skulle avtal kunna upprättas om vem
som skall göra vad mellan t.ex. statliga och lokala
museer. I betänkandet understryker utskottet det som
sagts många gånger tidigare, nämligen att det är vik-
tigt både att få en klarare ansvarsfördelning och att
det statliga museiväsendet får en struktur där rege-
ringens möjligheter till styrning förbättras.
Både vad beträffar strukturen på det statliga muse-
iväsendet och vad gäller ansvarsmuseirollen pågår en
översyn hos regeringen. Kulturutskottet utgår från att
de frågor som tas upp i den moderata motionen redan
finns med i arbetet med organisationsförändringarna.
Därför föreslår utskottet att denna motion avslås.
Vad beträffar förslagen om att staten skall bidra
till att inrätta ett schlagermuseum i Skara ställer sig
utskottet positivt till själva tanken att ett schlagermu-
seum är ett viktigt led i att lyfta fram en del av den
folkliga kulturen. Det ger möjlighet att nå grupper
som kanske annars inte vänder sig till museerna.
Länsmuseet i Skara har tagit ett lovvärt initiativ när
man nu arbetar på att förbereda en schlagerutställning.
Avsikten är att öppna utställningen i början av som-
maren. Museet har fått stöd från staten med 100 000
kr och har också fått medel från Landstinget Skara-
borg och Skara kommun.
I kulturutskottet anser vi att det i första hand måste
ankomma på de regionala intressenterna att förverkli-
ga idén med ett schlagermuseum men också att den
kommersiellt starka schlagerbranschen borde kunna
bidra med resurser till en fast populärmusikavdelning
inom museet.
I betänkandet behandlas även motioner som berör
ett idrottshistoriskt museum i Malmö, ett form- och
designcentrum i Stockholm samt vikten av att staten
tar ansvar för den östgötska spetsknypplingen. Här
vill jag säga till Ewa Larsson att det inte är av brist på
respekt för konstarten som jag avstår från att här
kommentera detta, utan det är därför att jag i stället
behöver ägna tiden åt Sjöhistoriska museet. Det finns
också en vänsterpartimotion om att använda bibliote-
ken som utställningslokaler. I samtliga dessa fall finns
bra motiveringar till avslagen i betänkandet.
Sedan, fru talman, går jag över till lokaliseringen
av myndigheten för de sjöhistoriska museerna till
Karlskrona. Jag vill börja med att konstatera att sjö-
farten och sjöförsvaret är en mycket viktig del av vårt
gemensamma kulturarv. Det behövs ingen längre
utläggning om detta, då var och en med litet eftertan-
ke inser vad sjöfarten har betytt för vårt land genom
årtusendena.
På den statliga sidan har vi nu en myndighet där
tre museer ingår: Marinmuseum i Karlskrona, Vasa-
museet och Sjöhistoriska museet i Stockholm. Vart
och ett av dessa museer har sin egen chef, och gemen-
samt har man en myndighet med en myndighetschef
som ansvarar för helheten. Jag nämner detta därför att
konstruktionen tillhör undantagen inom det statliga
museiväsendet, där det vanliga annars är att den som
är myndighetschef också ansvarar för något av de
ingående museerna.
Den konstruktion som finns inom SSHM motsva-
rar, i mindre skala, den typ av organisation av det
statliga museiväsendet som efterlystes i museiutred-
ningen Minne och bildning 1993/94. Detta är enligt
min mening en bra ordning, där vi har koncentrerat
fackkunskap och hög kompetens inom ett väl avgrän-
sat ansvarsområde.
Redan 1996 behandlade kulturutskottet frågan om
att lokalisera ledningen för myndigheten till Karls-
krona. Utskottet ansåg redan då att det fanns både
kulturpolitiska och regionalpolitiska skäl för en omlo-
kalisering av myndigheten. Vis av erfarenheten från
tidigare diskussioner om museiflyttningar vill jag, fru
talman, göra det alldeles tydligt att det inte heller i det
här fallet handlar om att flytta några museer till annan
ort. Det är den gemensamma ledningen för de tre
museerna det handlar om.
I samband med beslutet 1996 tillsattes en utred-
ning som i huvudsak hade att klara av de praktiska
frågorna med att införliva Marinmuseum i Karlskrona
i Statens sjöhistoriska museer. I samband med detta
gavs utredningen, på förslag av riksdagen, uppdraget
att redovisa förutsättningarna för att omlokalisera
ledningen. Utredningen redovisade i sitt betänkande
att det, vid sidan av de kulturpolitiska och regional-
politiska skäl som kulturutskottet redan anfört, finns
goda förutsättningar att finna bra lokallösningar.
Därtill har Karlskrona en mycket god miljö.
Att lokalisera ledningen för SSHM till Karlskrona
ligger väl i linje med statsmaktens intentioner rörande
den nya kulturpolitiken och det principiellt viktiga i
att öka den geografiska spridningen av museala an-
svarsfunktioner. De erfarenheter och kunskaper som
vinns i denna omlokalisering kommer att berika det
statliga museiväsendet. Jag kan inte tänka mig att det
finns någon annan museimyndighet som har bättre
förutsättningar att lyckas göra något bra av riksdagens
beslut än just SSHM, med den goda kompetens som
ledningen besitter.
Jag vill inte heller bortse från att Karlskrona är
mycket framgångsrikt när det gäller informationstek-
nik - kanske på ett annat sätt än Jan Backman i talar-
stolen, även om det var ett intressant försök. Man kan
närmast jämföra det som händer i Karlskrona med den
utveckling som varit i Kista, fast på ett annat område.
I nätverket Telecom City finns goda förutsättningar
att man med SSHM:s myndighet på plats mitt i detta
nätverk kan föra in det statliga museiväsendet i den
nya tekniken på allvar.
Det är Socialdemokraterna, Centern och Vänster-
partiet som står bakom förslaget att omlokalisera
myndigheten. De övriga partierna har reserverat sig
mot beslutet. Jag har inte uppfattat att de övriga parti-
erna är emot förslaget som sådant, utan man reserve-
rar sig till förmån för att vi borde avvakta med detta
beslut på grund av den översyn av strukturen på mu-
seiområdet som för närvarande pågår inom Kulturde-
partementet.
Eftersom jag tidigare har haft exakt samma upp-
fattning förstår jag det logiska i reservanternas ställ-
ningstagande. Skälet till att jag har ändrat min upp-
fattning är dels att just frågan om omlokaliseringen
har varit aktuell så länge och utretts mer än andra
frågor, dels - och kanske framför allt - är SSHM i
den organisation man fick efter den 1 juli förra året så
väl definierad och avgränsad att det är möjligt att
placera in organisationen i den kommande statliga
museistrukturen. Enligt min uppfattning stärker det
beslut som vi nu föreslår riksdagen myndighetens
möjligheter att behålla sin struktur.
Jag vill gärna kommentera det Jan Backman sade
om att det skulle vara ansvarslöst att fatta det här
beslutet när vi inte har helhetsbilden klar för oss. Det
är nog så, fru talman, att intresset inte ljuger. Jag
minns när vi i utskottet behandlade frågan om att
skilja uppdragsverksamheten vid Riksantikvarieämbe-
tet från själva ämbetet. Då reserverade sig samtliga
partier som också har reserverat sig i det här ärendet
för att det inte behövdes någon mer utredning på det
området. Vi kunde lika väl fatta beslutet den gången.
Nu säger samma partier att vi bör avvakta den utred-
ning som man tidigare har sagt att vi inte behöver
vänta på. För mig känns det ologiskt.
I betänkandet behandlas också en motion som pe-
kar på behovet av upprustning och eventuell ombygg-
nad av Sjöhistoriska museet i Stockholm. Det är en
viktig motion, och jag delar i sak motionärernas upp-
fattning. Det hade inte varit svårt att agera för ett
tillkännagivande också med anledning av den motio-
nen om det inte hade varit för att SSHM, Statens
sjöhistoriska museer, efter det att motionen lämnades
in har uppvaktat regeringen i ärendet och därmed
bekantgjort frågan. Därför behövs det inget tillkän-
nagivande.
I sak tycker jag att det vore fantastiskt fint om man
på sikt kunde få en upprustning, eventuellt en om-
byggnad, av Sjöhistoriska museet. Det skulle göra den
sjöhistoriska myndigheten till en pärla inom det statli-
ga museiväsendet.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till ut-
skottets hemställan.
</anforandetext>
<intressent_id>0972914963202</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205022</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0983/#anf32</protokoll_url_www>
</anforande>
