2348871 GL0983 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:83 Torsdagen den 19 mars 1997/98 83 1998-03-19 00:00:00 Ändring i minerallagen 71B184FC-C16C-419B-8BFC-8DA3DF9A18FD 3 LENNART BEIJER (v) v Fru talman! De ändringar som regeringen föreslår i minerallagen syftar till att underlätta och effektivise- ra verksamheten för prospektörer och gruvföretag. Ändringarna skall alltså på sikt innebära en ökning av gruvverksamheten i Sverige. De ändringar som föreslås är i huvudsak bra också enligt Vänsterpartiet. En mycket viktig ändring är att det nu införs skyldighet att redovisa resultatet av jordundersökningar. En prospektör som inte har för avsikt att starta bearbetning skall till bergmästaren inlämna uppgifter om vilka undersökningar som har gjorts, vem som har utfört dem och dessutom en karta över det undersökta området. Till detta skall fogas resultatet av undersökningen i form av rådata. Uppgif- terna skall inlämnas inom tre månader efter det att tillståndet upphört. Denna regelförändring är bra. Den kommer att påverka prospektering och gruvverksam- het positivt. Regeringen och utskottet är emellertid något non- chalanta på ett antal andra punkter. Man föreslår att sekretesstiden för undersökningsresultaten skall vara fyra år. Enligt Vänsterpartiets förmenande borde det vara fullt tillräckligt med tre års sekretess. Riksdagen borde bara intresserad av att få den geologiska infor- mationen spridd så snabbt som möjligt. Vänsterpartiet föreslår tillsammans med Miljöpar- tiet att regeringen utreder möjligheten till royalty i gruvnäringen. Visserligen kan man säga att bortta- gandet av den s.k. kronandelen ligger i linje med en politik som vill minska statens och samhällets roll i näringspolitiken. Motivet för att inte införa royalty igen sägs vara att detta skulle minska företagens eko- nomiska utrymme och därmed hämma prospektering och en livskraftig mineralindustri i Sverige. Motionä- rerna tycker emellertid att det finns många fördelar för ett gruvföretag med att investera i Sverige. Sveri- ge har låg bolagsskatt och en god infrastruktur m.m. Man kan också se på frågan om royalty eller kro- nandel på litet olika sätt. Ett land som vill locka ut- ländska investerare bör visa på goda möjligheter att hitta olika malmer. Att det i landet används ett system med royalty kan i sådana fall vara till fördel. Länder som inte använder royalty kan däremot komma att framstå som mindre intressanta. Fru talman! Det är antagligen en allmän uppfatt- ning att mineralprospektering och gruvdrift endast förekommer i landets nordliga landskap. Men det pågår faktiskt prospektering också i de södra landska- pen. I Tingsryd och Ronneby kommuner har gruvbo- laget Terra Mining två stycken undersökningstillstånd för guld. Gruvbolagets tillstånd att leta efter guld på sammanlagt 9 000 hektar oroar dock lokalbefolkning- en ganska ordentligt. Den anser sig helt utlämnad och ser framtida gruvbrytning som ett hot, inte som en möjlighet. Berörda markägare anser inte att den mine- rallag vi nu diskuterar tar hänsyn till deras intressen. Med anledning av den uppkomna situationen i gränstrakterna mellan Småland och Blekinge, och att det förvisso kan skilja mycket i förutsättningarna mellan södra och norra Sverige vad gäller möjlighe- terna till gruvdrift vore det naturligtvis bra om majori- teten och Laila Bäck kunde redogöra för de boendes och markägarnas lagliga möjligheter. Kan exempelvis ett gruvbolag utan de boendes och markägarnas till- stånd anlägga vägar, bygga fabriksanläggningar eller skapa stora sår i naturen? Det vore bra om denna debatt kunde lugna alla de människor som i dag oroar sig för vad som kan hända med deras hembygd. Jag har tidigare tagit upp det rimliga i att gruvbo- lag får betala en royalty till staten. I reservationen sägs också att man bör undersöka möjligheten att återföra vissa medel till den bygd där gruvhantering pågår. I detta fall, med gruvhantering i en relativt tätbefolkad bygd, blir det än mer uppenbart att en royalty eller kronandel skulle vara befogad. Fru talman! I betänkandet tar utskottet också ställning till förändring och placering av Bergsstaten. Vänsterpartiet ställer sig bakom den distriktsindel- ningen men anser att man samtidigt borde ta chansen till ny placeringsort. Utskottets majoritet anser att Bergsstaten skall ligga kvar i Luleå. Man hänvisar till branschens egna önskemål, närheten och kopplingen till Luleå tekniska universitet samt till de goda kom- munikationerna. Vänsterpartiet m.fl. anser att det borde vara intres- sant att utreda möjligheterna att placera Bergsstaten i Malå. Där finns redan som sagt SGU:s mineralinfor- mationskontor, det s.k. borrkärnearkivet och även andra georelaterade verksamheter. Ur ren prospekte- ringssynvinkel finns det fördelar med Malå. Men man kan inte undgå, precis som Torsten Gavelin sade, att i detta sammanhang också se de regionalpolitiska möj- ligheterna. En flyttning av Bergsstaten till Malå är en ovanligt god regionalpolitisk åtgärd. Det är mycket sällan man får chansen till så här goda utlokalisering- ar. I nästan alla andra fall ställs man inför ganska stora problem när man skall försöka vidta liknande åtgärder. I detta fall skulle det hela klart och tydligt stärka Norrlands inland ganska väsentligt. Samtidigt måste man säga att Luleå skulle klara detta utan några större problem. Med anledning av det här anförda yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 10. 0993294767708 N 2010-01-01 00:00:00 204993 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0983/#anf3