<anforande>
<dok_hangar_id>2348871</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:83 Torsdagen den 19 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändring i minerallagen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0C0BFBA1-2EFC-4F0C-8088-C5B11A99867F</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>LAILA BÄCK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till
näringsutskottets betänkande 1997/98:NU7 och av-
slag på samtliga reservationer och motioner.
I det här betänkandet behandlar vi förslag om
ändringar i minerallagen. Jag återkommer till de olika
förslagen till ändringar.
I en reservation från Folkpartiet yrkar man avslag
på hela propositionen utom i den del som gäller
Bergsstatens distriktsindelning. Folkpartiet anser, som
ni tidigare har hört här i kammaren, att förslaget till
ändringar i minerallagen inte är tillräckligt utrett.
Utskottet håller inte med Folkpartiet på den
punkten. 1995 tillsatte regeringen en utredning, kallad
Gruvkommittén. Den utredningen hade till uppdrag
att se över det som gällde främjande av den svenska
gruvnäringen och dess utveckling. Utredningen läm-
nade sitt förslag till regeringen i oktober 1996 och det
har varit ute på en stor remissbehandling. I Folkparti-
ets reservation nämns också att det saknas underlag
från andra länder. I utredningen och i det material
som utskottet begärt från SGU finns redogjort vad
som gäller internationellt. Majoriteten i utskottet
anser därför att det inte behöver göras fler utredningar
och undersökningar när det gäller de internationella
förhållandena.
Fru talman! Jag skall nu gå in på de olika förslag
som finns i näringsutskottets betänkande. I frågan om
Bergsstatens indelning, att man slopar den distriktsin-
delning som finns i dag, råder det inga delade me-
ningar inom utskottet. Alla partier är överens om att
det är ett bra förslag.
När vi sedan kommer till lokaliseringen av Bergs-
staten råder det litet olika meningar. Majoriteten anser
liksom regeringen att bergmästaren skall placeras i
Luleå och att kontoret i Falun skall finnas kvar tills
vidare.
I en gemensam reservation från Folkpartiet,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill man att bergmäs-
taren skall placeras i Malå. Det är självklart viktigt att
man värnar om verksamheten i Malå, med mineralin-
formationskontoret och borrkärnearkivet. Men det
finns många fördelar med att behålla bergmästaren i
Luleå. Där finns Luleå tekniska universitet som har
grundutbildning i forskning på mineralområdet, det
finns tillgång till goda kommunikationer med Luleå
och branschen själv är positiv till denna lokalisering.
Det har även fattats beslut i denna kammare hös-
ten 1996 om riktlinjer för lokalisering av statlig verk-
samhet. Jag citerar ur betänkande 1996/97:AU2:
"Utskottet vill ånyo understryka att varje beslut
om omlokalisering av befintlig verksamhet eller loka-
lisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna
överväganden om möjligheten att i första hand place-
ra dem i länscentrum eller vissa andra orter i eller i
anslutning till nationella regionalpolitiska stödområ-
den. - - -
Enligt utskottets uppfattning bör frågor om lokali-
sering av statlig verksamhet som är av större vikt eller
på annat sätt av principiellt intresse underställas riks-
dagen."
Utskottet anser därför att frågan om lokalisering
till Luleå är väl övervägd.
Fru talman! I propositionen har regeringen konsta-
terat att anhopningen av ansökningar vid Bergsstaten
med lång handläggningstid som följd har uppstått.
Enligt uppgifter som utskottet begärt har handlägg-
ningstiden för tillstånd kortats ned under senare tid.
Bergmästaren har med hjälp av SGU:s personal på-
börjat en utveckling inom IT-området. Det finns där-
för ingen anledning att handläggningstiden skulle
fördröjas ytterligare utan den kommer i stället att
kortas ned betydligt.
Fru talman! I propositionen om ändring i mineral-
lagen föreslås också att giltighetstiden för undersök-
ningstillstånd skall ändras. I dag gäller ett undersök-
ningstillstånd i tre år. Det kan förlängas med högst tre
år och om synnerliga skäl finns kan det förlängas
ytterligare fyra år, alltså totalt tio år.
Eftersom prospektering är ett långsiktigt arbete fö-
reslås nu en ytterligare förlängning av undersök-
ningstillståndet med upp till fem år. Den här förläng-
ningen kommer att beviljas bara i undantagsfall och
om särskilda skäl föreligger.
Enligt utskottets mening kommer man ännu mer i
framtiden att prospektera efter djupt liggande malmer
och då är möjligheten till förlängning betydelsefull.
Fru talman! Miljöskydd är viktigt när prospekte-
ring skall genomföras. I den nu gällande minerallagen
finns det inte några särskilda miljökrav för undersök-
ningstillstånd med hänvisning till att undersöknings-
arbete i allmänhet ger några påtagliga effekter på
naturmiljön. Majoriteten i utskottet anser i likhet med
regeringen att länsstyrelsens medgivande beträffande
de obrutna fjällområdena skall förenas med de villkor
som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada
uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. Det
här förslaget innebär ett förtydligande av skyddet vad
gäller de särskilt känsliga obrutna fjällområdena.
Vid prospektering används borrning bara inom
begränsade områden. Borrning används först när flera
olika indikatorer visat att det verkligen finns en malm-
förekomst. Inverkan vid borrning är mer begränsad i
sin omfattning än vad t.ex. skogsarbete är. Det finns
just nu inget ytterligare behov av att utöka skyddet för
de områden som finns i naturresurslagen 3 kap. 2-</anforandetext>
<intressent_id>057390531612</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205000</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0983/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
