<anforande>
<dok_hangar_id>2348870</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Högskole- och studiestödsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>523C6221-788E-495E-AE01-B878A5933F4C</anforande_id>
<anforande_nummer>89</anforande_nummer>
<talare>GUNNAR GOUDE (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! För det första har jag en mycket god
erfarenhet av Riksdagens revisorers arbete tidigare.
Riksdagens revisorer har ju att se till vilka effekter
riksdagens beslut får ute i verkligheten och i vilken
mån de beslut vi fattar här leder till det som vi tror.
Åtminstone en del av oss har kanske trott att effekter-
na av anknytningen till EU:s forskningsprogram
skulle ha positiva effekter, och några tycker något
annat. Den utvärderingen bör på ett naturligt sätt
kunna ingå i Riksdagens revisorers normala arbets-
uppgifter. De skall naturligtvis ta hjälp av kompetens
utifrån så som man vanligtvis arbetar. Man kan alltså
ta in kompetens.
Forskningsråden tror jag inte är lämpliga, därför
att de är så involverade i frågan. De skall ta ställning
till om de bidrag som de givit anslag till, alltså mot-
prestationerna, verkligen har varit bra eller inte. Det
är naturligtvis en uppbindning som jag tror är ganska
olycklig. Man är inblandad alltför hårt i själva frågan
för att kunna göra en objektiv värdering. Med all
respekt för forskningsrådens kompetens tror jag att
det vore bättre om man hade en mer neutral utredare.
</anforandetext>
<intressent_id>0281408160607</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204911</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf89</protokoll_url_www>
</anforande>
