2348870 GL0982 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars 1997/98 82 1998-03-18 00:00:00 Högskole- och studiestödsfrågor 30F692C1-B963-4864-81F8-88F8E5C14177 87 GUNNAR GOUDE (mp) mp Fru talman! Jag skall precis som föregående talare hålla mig till de motioner som vi har lämnat in, och välja några av Miljöpartiets motioner som berör några av de litet mer övergripande frågorna. En motion gäller hur resursfördelningen till un- dervisning och forskning sker via statsbudgeten. Efter avregleringen och decentraliseringen av ansvaret ut till universitet och högskolor slipper vi den gamla detaljstyrning som fanns i det förra tilldelningssyste- met. Då tog man i stort sett hänsyn till varje enskild elev och lärare när man beräknade underlaget för anslagen. Nu har vi i stället hamnat i ett läge där vi använder uppgifter om antalet undervisningsplatser i olika grupper av ämnen vid en högskola. Detta blir under- lag för beräkningen av anslaget storlek i statsbudge- ten. Anslaget går sedan som en klumpsumma till uni- versitetet och fördelas på vetenskapsområden. I den mån det finns fakulteter inom vetenskapsområdet fördelas pengarna vidare till fakulteterna. Fakulteterna beslutar sedan i sin tur hur fördelningen sker på de olika institutionerna inom fakulteten. På institutions- nivå kan man fatta beslut om fördelningen på olika avdelningar, och inom avdelningarna kan man slutli- gen fatta beslut om hur mycket pengar som skall gå till olika kurser. Detta är alltså en lång beslutskedja med mycket stor frihet. Det som har hänt vet man inte så mycket om. Systemet är inte genomlyst. Vi i Miljöpartiet ser en nackdel med systemet när det gäller den fortsatta planeringen, utbildningspolitiken som förs här i riks- dagen och hur vi skall hantera budgetprocessen. Man borde veta litet mer om frågan hur medlen används. Stämmer det med de intentioner som ursprungligen fanns i budgeten? Vi i Miljöpartiet föreslår att man gör en under- sökning av hur fördelningsflödet ser ut, och vi tror att undersökningen bäst görs av Riksdagens revisorer. En annan fråga av litet mer genomgripande bety- delse har jag tagit upp flera gånger här i riksdagen. Regeringen har ännu inte vidtagit några som helst åtgärder för att lösa problemet. Det gäller den dåliga rörligheten bland lärare och forskare vid svenska universitet. Sverige är unikt när det gäller trögheten i systemet. Lärare och forskare är ofta kvar livet ut på det universitet eller den högskola där de började. Detta är naturligtvis inte bra vare sig för återväxten - möjligheten för unga forskare och lärare att komma in i systemet - eller för möjligheten för kvinnor att komma in. Miljöpartiet har föreslagit att man i allt större ut- sträckning skall ha visstidsförordnade tjänster, eller anställningar som det heter numera, både för lektorer och för professorer. Tyvärr har det kommit förslag från regeringen som faktiskt går åt rakt motsatt håll. Det gäller t.ex. förslaget att lektorer som har skaffat sig professorskompetens skall kunna ansöka om att bli anställda som professorer. Universitetet eller högsko- lan kan då anställa dem som sådana. Detta bidrar naturligtvis till en ökad tröghet. Tendensen att vilja flytta till ett annat ställe blir ju ännu mindre hos de här lärarna. Jag skall också ta upp en annan fråga. En stor del av svensk forskning binds numera upp i EU:s olika forskningsprogram. Det handlar om ungefär 1 miljard svenska kronor. Villkoren är sådana att den som får ett anslag inom ett forskningsprogram från EU skall betala ungefär lika mycket från svensk sida som mot- prestation. Detta betyder alltså att pengar i storleks- ordningen 1 miljard kronor skall anslås från olika anslagsbeviljande myndigheter för att stötta den forskning som sker inom EU:s program. Storleken av detta anslag är av samma dignitet som den samlade resursen för grundforskning vid alla våra forsknings- råd sammantagna. Det är alltså inget litet problem. Nu finns det skäl att tro att denna nya form av fi- nansiering via EU:s forskningsprogram hämmar ut- vecklingsmöjligheterna för svensk forskning. Man kan misstänka att tidigare forskningsverksamhet med utomeuropeiska länder har minskat. Man kan tro att kvaliteten på den inhemska forskningen kan ha för- svagats. Man kan tro detta - men man vet inte. Det har inte undersökts vilka effekter på svensk forskning denna samverkan inom EU:s forskningsprogram har haft. Det är angeläget att få en utvärdering av dessa effekter, inte minst därför att vi härifrån riksdagen har möjlighet att styra medlen, dvs. motprestationspeng- arna. Vi kan avgöra vilka projekt de skall användas till och vilka faror som skall undvikas. Vi i Miljöpartiet föreslår att det tillsätts en utred- ning som granskar detta och gör en utvärdering. Vi tycker också i det här fallet att Riksdagens revisorer är bäst lämpade att göra detta. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 under mom. 42. Sedan går jag över till UbU13. Det andra betän- kandet som vi skall diskutera. Vissa yrkesutbildningar har under de senaste två decennierna förts över till universitet och högskolor. Det har naturligtvis skett med den tanken att det är bra att få yrkesutbildningar forskningsanknutna. Kanske har det också varit litet grand av en statushöjning att få en yrkesutbildning flyttad in på universitet och högskolor. Detta har förmodligen fört med sig försämringar för flera olika yrkesutbildningar som vi inte har upp- märksammat. Lärarutbildningen är ett exempel där jag tror att man tydligt kan se att på vissa högskolor och universitet har man fått en lärarutbildning som för all del är forskningsanknuten, men splittrad. Lärarkandi- daterna får springa mellan olika institutioner och höra forskare på olika nivåer beskriva saker som visserli- gen har med utveckling, pedagogik osv. att göra, men som inte är särskilt inriktade på just det som en lärar- kandidat behöver. Praktiken har minskat. Närheten till övningssko- lorna saknas och tiden i övningsskolan är kortare. Andelen lärare på lärarutbildningen med ordentlig egen yrkeserfarenhet som lärare är mycket mindre nu än på de gamla lärarutbildningarnas tid. Vi tror att detta skulle lösas genom att man frigör vissa yrkes- utbildningar, t.ex. lärarutbildningen, och gör dem till självständiga enheter, lägger dem nära praktikmöjlig- heterna och formar utbildningen så att kandidaterna redan från början får vistas i den miljö som den teo- retiska kunskap som de får skall användas i. Det handlar alltså om praktisk träning i skolmiljö. Men vi tycker också att dessa enheter skall få ta hand om forskningen inom sitt område. Skolforsk- ningen skulle antagligen bli mycket bättre om den växte fram i nära anknytning till de problem som finns i skolans värld. Den pedagogiska forskningen har säkert varit bra på många sätt, men den har inte varit särskilt fokuserad på skolans problemställningar. Vi har inte haft så mycket nytta av den när det gäller utvecklingen av svenskt skolväsende. I motionen föreslår vi att man skall utreda möjlig- heterna att förbättra yrkesutbildningarna och titta på vilka utbildningar som kan flyttas ut, göras självstän- diga och få en bättre kvalitet. Jag yrkar därför bifall till reservation 2 under mom. 4. Sedan gäller det en fråga som vi har haft uppe här en gång tidigare. Det är en fråga som man ställer med en viss förundran. Varför har vi en hel lärarkår som saknar en ordentlig professionell utbildning, nämligen lärare på universitet och högskolor? Ingen skulle komma på idén att vi skulle ha lärare i grundskolan, på komvux eller i gymnasiet som inte hade en ordent- lig utbildning. Men på universitet och högskolor be- hövs det inte. Det är naturligtvis en tradition. Man har kanske tyckt att pedagogiken inte har så stor betydelse i universitetsutbildningen. Så har det varit tidigare. Nu är läget helt annorlunda. Med den våldsamma utökningen av antalet grundskoleplatser får vi in nya elevkategorier som har ett behov av en ordentligt genomtänkt, ny undervisningsmetod. Dessa grupper måste möta professionell personal som kan ge dem ordentlig hjälp och utveckla metoder som passar den här nya gruppen för att de skall kunna få full utdel- ning av satsningen på sina studier. Här har vi också ett förslag på att man utreder hur en sådan utbildning skall se ut. Sedan har vi den fråga som kanske ligger Miljö- partiet allra varmast om hjärtat. Den gäller miljö- forskningen. Där har vi nu sett hur miljöforskningen har fått kraftiga nedskärningar, inte minst i den senas- te budgeten. Man har t.ex. tagit bort hela anslaget från Statens naturvårdsverks forskningsverksamhet. Vis- serligen är jag väl medveten om att man kan tänka sig att vissa delar kan finansieras via någon av de gamla löntagarfondsstiftelserna, i första hand MISTRA, men det är naturligtvis helt orimligt att inte Sveriges riks- dag skall ha det styrande och ekonomiska ansvaret för svensk miljöskyddsforskning. Vi måste finansiera det via budgeten och ange de riktlinjer för miljöskydds- forskningen som vi, med hänsyn till alla andra saker som vi har ansvaret för, ser är nödvändiga. Vi kan inte låta stiftelsedirektiv styra den typen av verksamhet. Jag yrkar därför bifall till reservation 4 under mom. 23. Där deklarerar vi klart att vi i fortsättningen vill att finansieringen av miljöskyddsforskningen skall ske via statsbudgeten. Så till sist några ord om det bristfälliga studi- estödssystem som nu gäller. Vi har alltså haft en par- lamentarisk utredning där Miljöpartiet var med i arbe- tet. Den utredningen har lagt fram sitt förslag i ett betänkande. Utredningen föreslog bl.a. att bidragsde- len i studiestödet skulle höjas och att amorteringstak- ten skulle öka. Nu har vi väntat förgäves på en pro- position från regeringen. Vi har fått besked om att det inte kommer någon särskilt snart. Den kommer till sekelskiftet. Det är inte acceptabelt. Det är ett dåligt system som vi har i funktion nu. Det drabbar bara nya kullar av studenter så länge det används. De senaste dagarna har det dessutom i pressen cir- kulerat en uppgift om att utbildningsministern funde- rar på att höja amorteringstakten, dvs. höja den andel av lönen som man skall betala in som amortering på sitt studielån. Däremot skall bidragsdelen inte höjas. Man skall naturligtvis inte tro på det man läser i tid- ningen. Men jag skulle vilja fråga de socialdemokra- tiska ledamöter som är närvarande om det ligger nå- gonting i detta. Kan jag lita på att ni i alla fall ser till att det inte blir den typen av förändringar? Det är naturligtvis alldeles oacceptabelt att genomföra en liten del av detta. Jag skulle t.o.m. kunna gå så långt att jag ber er att, medvetna om de problem som vi har i studiestödet, försöka påverka partikamraterna på departementet så att vi får en proposition tidigare och kan få det nya studiestödssystemet i funktion tidigare än år 2000. 0281408160607 N 2010-01-01 00:00:00 204909 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf87