<anforande>
<dok_hangar_id>2348870</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ersättningsfrågor m.m. i samband med inträffade naturkatastrofer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>40E8E6BE-7234-406B-8AD1-E510C2C09183</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>ARNE ANDERSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag kan självfallet inte annat än bara
instämma i vad Birgitta Gidblom har sagt i denna
fråga. Hon har alldeles korrekt redogjort för utskottets
syn på frågan. Därav följer att jag vänder mig till
Marklund, som tyckte att han skulle vara så human att
han inte kunde förstå varför vi inte löste problemet.
Jag förstod inte vari det humana låg, Leif Marklund.
Det är helt enkelt inte utskottets sak, utan det är rege-
ringens sak. Det må väl vara att Leif Marklund och
jag har gemensamma synpunkter på regeringens
handlingskraft. Men i detta fall tror jag inte att den
skall ifrågasättas, därför att det är just i dessa dagar
som uppdraget ges till Statens räddningsverk. Att vi
då skulle lägga tårta på tårta och uppträda som något
slags duktiga pojkar och flickor i försvarsutskottet
tyckte vi ändock helt enigt i utskottet inte var motive-
rat. När nu detta ändå är på gång tycker jag att Mark-
lund skall vara nöjd med Birgitta Gidbloms redovis-
ning. Jag bara understryker den.
</anforandetext>
<intressent_id>0275356156309</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204841</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
