<anforande>
<dok_hangar_id>2348870</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skogsbruk </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9EFEA8C8-34B7-4C73-B30D-D29097792221</anforande_id>
<anforande_nummer>150</anforande_nummer>
<talare>LEIF MARKLUND (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag delar ju Carl G Nilsson uppfatt-
ning om våra skogstillgångar. Den tillväxt vi haft i
den svenska skogen och den bestockning som skett av
den totala svenska skogsmarken har ägt rum under de
senaste 60-70 åren - efter alla de skövlingsepoker
som rått i Sverige, från svedjebruk, uppodlingsland-
skap, bergsbruk och sågverk, då man drog fram och
skövlade utan att återbeskoga.
Det är fråga om en stor förändring med stora
skogsvårdsinsatser, som lett till den stora skogspro-
duktion som vi har i Sverige. Vi borde förvalta den.
Det är i detta sammanhang vi talar om att alltför kort
tid har gått för att vi skall kunna se konsekvenserna
totalt sett. Men om man minskar investeringarna i
skogsvården med en miljard, måste det på lång sikt
innebära att skogens tillväxt och produktionsförmåga
äventyras.
</anforandetext>
<intressent_id>0924192709909</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204972</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf150</protokoll_url_www>
</anforande>
