2348870 GL0982 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars 1997/98 82 1998-03-18 00:00:00 Skogsbruk 637C0473-5729-40E1-90BE-A31E4DD4CCE7 141 GUDRUN LINDVALL (mp) mp Fru talman! Det är naturligt att skog, i ett land där 70 % av markarealen täcks av skog, är ett viktigt ämne att debattera. Det här är såvitt jag vet redan den andra gången under det här riksdagsåret som jag står och pratar skog. Jag tror faktiskt t.o.m. att det är andra gången under det här året som vi diskuterar skog. Det sker mycket i den svenska skogen i dag, och tyvärr är det inte bara positivt. Vi kan se att det finns ett stort hot mot den biologiska mångfalden i skogen. Vi har en mycket liten andel ur- och naturskogar i Sverige. Det är faktiskt inte mer än ungefär 2 % av skogen som vi kan kalla för naturskog. Det är i den här skogen, i de ur- och naturskogar som finns kvar, som de riktigt stora biologiska värdena finns. Det är nämligen så att åldern på skogen skapar mer biologisk mångfald. Det har diskuterats mycket, och det kommer säkert att diskuteras igen, att det huggs ned ur- och natur- skogar i Sverige. Det här är naturligtvis en skandal för Sverige - att vi hugger ned de skogar där vi verkligen har de stora biologiska värdena samtidigt som många säger sig vilja värna den biologiska mångfalden. Det går inte riktigt ihop. Från Miljöpartiets sida har vi begärt en särskild debatt här i kammaren om just den här problematiken, om skogen och om vad som händer med den biologis- ka mångfalden i skogen. Vi är mycket oroade. Vi kan också se att många hugger nu för att man ser att det börjar finnas ett tryck på att de här skogarna skall bevaras. Tittar vi på vad som är bevarat, kan vi se att så li- tet som 3,6 % av den produktiva skogsmarken är bevarad eller skyddad. Tittar vi nedanför skogsod- lingsgränsen är siffran så låg som 0,8 %. Det är lika med 172 000 hektar. Det är så att mycket av den bio- logiska mångfald som är hotad i dag - lavar, svampar, fåglar och insekter - lever i den produktiva skogs- marken. Det finns 1 662 arter som är hotade och som är be- roende av skog. Och då är det ofta just den här skogen det gäller. Den är mycket produktiv. Den har också ett stort intresse från ett annat perspektiv, nämligen att man kan utvinna den som skogsråvara. Vi i Miljöpartiet menar att det måste anslås rejäla medel från staten så att vi kan skydda den här skogen. Sverige har faktiskt åtagit sig i Naturvårdsunionen IUCN att spara 10 % av alla svenska biotoper. Det är någonting som många andra länder klarar - faktiskt också många u-länder. Australien klarar det t.ex. På Borneo klarar man det. Men Sverige klarar det inte. Det här är naturligtvis en skam för Sverige. OECD har också påpekat att just den gröna sidan av miljö- vården i Sverige är eftersatt. Man har mycket stark kritik, och Miljöpartiet delar denna kritik. En sak som har diskuterats mycket - också här i dag - är om vi skall klassa impedimenten som skyd- dad skog. Jag har lagt fram en motion där jag mycket noggrant har gått igenom vad som finns skrivet på området. Jag kan konstatera att det inte är så som vi har hört här, att impedimenten har de biologiska vär- den som vi vill spara. Impedimenten är ofta skyddsvärda som egna biotoper, men de innehåller inte de arter som vi vill skydda när vi vill skydda produktiv skogsmark. Av impedimentens drygt 6 miljoner hektar är 4,75 miljoner hektar klassat som myr. Myrmarken innehåller sina arter, sin biologiska mångfald, som är helt skild från den produktiva skogsmarken. Av res- ten, drygt 1 miljon hektar, är nästan allting hällmark- stallskog. Den har också sina biologiska värden, fram- för allt om det finns kvar grova träd. Nu är det så att många skogsägare går in och tar just de här grova träden på impedimenten. Därmed gör de så att det biologiska värdet minskar ytterligare. Det är bara 9,6 % som har minst 60 skogskubikmeter per hektar. Vi skulle alltså inte ens uppleva det som skog om vi gick där. Vi menar att det skulle vara mycket konstigt att klassa impedi- menten som skyddad skog när det inte handlar om den typ av mark som vi menar att vi behöver spara. Bara 2 % av de rödlistade skogslevande arterna är beroen- de av impediment. Man kan säga att så mycket som 93 % av de rödlistade arterna är beroende av produk- tiv skog, och för dem betyder impedimenten ingen- ting. Det är Naturvårdsverkets undersökning som visar detta. Denna undersökning har gjort att det i det här betänkandet står att det nu sker en översyn. Jag förut- sätter att de här impedimenten kommer att sparas till en del som de värdefulla biotoper de är i sig. Men att fuskhöja andelen skyddad produktiv skogsmark med hjälp av impedimenten vore ett bedrägeri som bara skulle kunna göra så att Sverige ställs i skamvrån ytterligare när det gäller biologisk mångfald. Miljöpartiet anser alltså att regeringen måste till- föra nya medel för att kunna skydda skogsmark. Vi menar att 10 % av den produktiva skogsmarken ned- anför skogsodlingsgränsen på lång sikt måste sparas. På kort sikt måste 5 % sparas. Det gäller i första hand de ur- och naturskogar som finns kvar. Och det är bråttom. Huggs de ned så är de borta. Och med dem försvinner mycket av den biologiska mångfald som fanns i dem. Under den senaste tiden har jag talat med ett antal personer som kan det här med djur och natur och även växter, och många är oerhört oroliga och menar att den biologiska mångfalden aldrig har varit så illa ute som den nu är. Det beror i stor utsträckning på det som sker i skogsbruket och jordbruket men också t.ex. på att det har varit kalla vårar. Många av arterna här i norr finns vid nordgränsen av sitt utbredningsområde och har mycket svårt att klara stress från miljö och klimat. Vi måste alltså vara noggranna så att vi kan behålla den biologiska mångfalden. Försiktighets- principen måste tillämpas, och vi måste tänka efter före. Vi i Miljöpartiet har varje år i vår budget tillfört ungefär 500 miljoner kronor årligen för att det skall gå att klara en avsättning av de mest skyddsvärda skogarna, i första hand ur- och naturskogarna. I detta betänkande behandlas en del motioner väckta under den allmänna motionstiden. Vi beklagar verkligen att det inte blir någon möjlighet till en or- dentlig skogspolitisk debatt i riksdagen med ansvarig minister. Eftersom det är som det är kommer vi att intensifiera antalet interpellationer; detta för att få veta vad regeringen vill med sin miljöpolitik inför valet. Vi hade hellre sett att vi fick ett förslag i så god tid att vi hann behandla det före sommaren. Tyvärr blir det inte så. Vi i Miljöpartiet har ett antal reservationer. Jag skall inte tala om alla. Ragnhild Pohanka kommer att beröra en del av dem. Naturligtvis stöder vi alla re- servationer men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 10. Ungefär 40 % av den brukade skogen har slutav- verkats sedan 50-talet. Det står att läsa i Naturvårds- verkets skrift Monitor 14, Biologisk mångfald i Sveri- ge. Detta har självfallet i hög grad påverkat skogen och de växter och djur som finns där. Det behövs nu ett skydd. Vi i Miljöpartiet är glada över att Lars-Erik Liljelund från Naturvårdsverket har tillsatts för att snabbt utreda vad som behöver göras. Vi ser fram emot de förslag som förhoppningsvis kommer. Vidare hoppas vi att de förslagen blir så radikala som de måste vara. Kanske måste vi helt enkelt vara så pass radikala att vi funderar över att inrätta interimistiska naturreservat på en hel del av de marker som vi vill skydda. Att det behövs pengar på både kort och lång sikt tror jag att vi är överens om. Det gäller bara att skaka fram pengarna. Här handlar det naturligtvis om att prioritera. Vi har varit kritiska till den roll som Assi Domän har spelat i de här sammanhangen. Ibland får man en känsla av att Assi Domän har sålt marker som det är bekant har höga biologiska värden. Efter mycket rabalder i press och andra medier liksom bland politi- ker har de här områdena "räddats" genom snabbut- ryckningar på diverse sätt. Ett exempel är Askö utan- för Sörmlands skärgård. Där finns det en marinbiolo- gisk station som man efter mycket rabalder lyckades avsätta som 50-årspresent till kungen just för att skydda marken. Den ville Assi Domän sälja. Ett annat exempel är Svartedalen på västkusten, som nyligen har diskuterats. Naturligtvis anser vi att det måste finnas ett sätt att spara de marker som finns. Här skulle Assi Domän kunna spela en viktig roll. Vi anser att allt måste prö- vas. Centerpartiet har uppenbarligen fått litet kalla fötter efter det som gjordes när Assi Domän bolagise- rades. Man menar att Assi Domän måste kunna an- vändas, kanske för att skapa en fond men det kanske också handlar om att titta litet grand på markbyten. Detta har vi i Miljöpartiet utvecklat litet grand i ett särskilt yttrande. I våra reservationer tar vi upp flera olika problem. Bl.a. menar vi att det i skogen finns en hel del våt- marker. Den biotop av samtliga biotoper i Sverige som det försvunnit mest av är sumpskogen. Det har dikats mycket, vilket gjort att hundratusentals hektar försvunnit. Detta kan vi se på de arter som är beroen- de av sumpskog - t.ex. enkelbeckasinen, som faktiskt är på väg att försvinna. Utvecklingen går där brant nedåt. Vi är glada över att i den miljöbalk som nu kom- mer ha fått igenom att regeringen kan föreskriva till- ståndsplikt för skogsdikning. Detta är nödvändigt om vi skall spara de rester som finns av sumpskogen. Det är också nödvändigt att se till att myrskydds- planen sätts i verket. Det finns ju fortfarande ett antal områden som fortfarande inte har skydd fastän de finns upptagna i myrskyddsplanen. I min kommun, Södertälje, hade vi härommånaden ett sådant fall. Det gällde en myrmark med mycket höga biologiska vär- den som man var på väg att sälja. Vi började då se oss om efter andra möjligheter och lyckades spara den här marken. Det finns alltså skäl att göra en översyn. Vidare finns det skäl att göra en översyn av vad som gäller i fråga om biotopskyddet. Tidigare i dag hade vi möte med Västra Skogsägarna som berättade att man vet vilka nyckelbiotoper som behöver skapas men det finns inte medel till detta. Ett problem är att områden på 5-20 hektar liksom hamnar mellan stolarna. Skogsstyrelsen tolkar biotop- skyddet så att det gäller områden understigande 5 hektar. Naturvårdsverket däremot menar att skall man göra ett naturreservat, skall det vara större än 20 hek- tar. Områdena mittemellan hamnar alltså precis mitt- emellan. Inga pengar avsätts till dem. I många fall är det, precis som vi har diskuterat, fråga om urskogsrester. I dag får dessa alltså inget skydd. Således finns det all anledning att se över dessa saker. Nu sker en översyn och vi hoppas att mycket av det som vi här har tagit upp då ses över. Naturligtvis kommer vi att fortsatt engagera oss i detta, för vi menar att det som i dag sker med den biologiska mångfalden i skogen - dvs. att den för- svinner - absolut måste stoppas. 0962854674801 N 2010-01-01 00:00:00 204963 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf141