2348870 GL0982 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars 1997/98 82 1998-03-18 00:00:00 Skogsbruk FB6BB0BE-E601-43D6-98D0-09DA36FBF9A3 136 MAGGI MIKAELSSON (v) v Herr talman! Det här betänkandet är som tidigare sagts framlagt med anledning av motioner som är skrivna under allmänna motionstiden. Tyvärr blir ju debatten litet grand rumphuggen eftersom allting avslås med hänvisning till den utvärdering som har gjorts av nya skogsvårdslagen och den proposition som vi väntar i vår. Det betyder, vilket jag tycker är litet beklagligt, att vi inte får någon ordentlig skogs- debatt under denna mandatperiod. Vi har ju hela tiden hänvisat till propositionen, och nu kommer den så sent att den inte hinner behandlas. Det tycker jag är tråkigt. När det gäller skogen har vi i vår motion som vi har skrivit under allmänna motionstiden försökt ha en mer principiell hållning eftersom vi avvaktar proposi- tionen från regeringen. Vi har kallat motionen Skogen - näring för alla. Med det vill vi ha sagt att skogen kanske är vår viktigaste naturresurs. Dels är den bära- re av en stor biologisk och väldigt viktig mångfald, dels är den vår civilisations lunga genom att den tar upp koldioxid och producerar syre. Den är också viktig, som har sagts, inom produktionen av skogsrå- vara. Vi vet ju alla i dag att den är en viktig export- näring. Den producerar ju också bär och vilt och har en massa olika värden som kan vara svåra att uppskat- ta i pengar. Om man tittar på utvecklingen under de senaste åren kan man konstatera att den har gått åt olika håll. Å ena sidan kan man se ett ökat miljöengagemang inom näringen. Det är en ökad kunskap bland skogsä- gare, entreprenörer och industri. Man har kommit i gång med skogscertifiering, och man använder sig av miljöledningssystem etc. Å andra sidan får vi samti- digt rapporter om skogsskövling. Man avverkar sko- gar med höga naturvärden. Vi vet att hanteringen när man bolagiserade och sålde ut Assi Domän var väl- digt dålig. Riksdagens revisorer har kritiserat detta. Man försatte tydligen ett tillfälle att både skydda skog och att erbjuda ersättningsskog. Detta är alltså två olika utvecklingstendenser. Vi har valt att inte reservera oss på så många stäl- len i vår motion med anledning av att vi väntar på propositionen som kommer. Vi har i stället utvecklat våra synpunkter i ett särskilt yttrande, där vi bl.a. har lyft fram vikten av att vi ökar skyddet av skogarna men också att vi ökar skyddet av rätt skogar. Vi vet i dag att det är väldigt litet som är skyddat nedanför den fjällnära skogen. Det är 0,6 %, vilket är långt ifrån de 5 % som expertisen bedömer vara den lägsta nivån, som ju kanske inte heller är tillräcklig. Det ligger långt under nivån i många andra länder. Vi har också tagit upp att det är viktigt att skapa en långsiktig finansiering av skyddsvärd mark. Det är intressant med den reservation som Centern yrkar bifall till och som jag inte riktigt kan förstå, eftersom det i reservationen står ungefär samma sak som i betänkandet. Det verkar ju vara en lösning på gång. Det som är politiskt intressant i den här frågan är att det verkar finnas ett brett stöd för en typ av fond för markinköp. Det tycker jag är något att ta fasta på. Jag hoppas verkligen att utredaren, som skall vara klar så snart som i juni, kommer fram med ett förslag i denna riktning. Jag vill också passa på att litet grand kommentera Carl G Nilssons uppfattning att statens ägande av skog är för stort. Jag hade för några år sedan förmå- nen att sitta i den skogspolitiska utredningen. Vi gjor- de en studieresa till Tyskland. Det var flera som tap- pade hakan av förvåning när det visade sig att det offentliga ägandet av skogsmark i Tyskland då var betydligt större än i Sverige. Sedan dess har vi som sagt sålt ut väldigt stora delar av den statligt ägda skogen. Så jag undrar hur litet skog Carl G Nilsson och moderaterna tycker att det är lämpligt att staten äger eller skall vara i offentlig ägo. Jag har också en liten fundering när det gäller Centerns reservation om slutavverkningsåldrar, som man inte yrkar bifall till. Det kan ligga någonting i den. Men en av de saker som diskuterades i den skogspolitiska utredningen var ju att man skulle lägga över ett större ansvar på de enskilda skogsägarna och att de skulle visa att de kunde klara av det. Man kan konstatera att de inte har klarat av den delen som gäller slutavverkningsåldrar. Det är fortfarande helt andra saker som styr. Det visar också att detta med miljöengagemang och miljöintresse får vika så fort det finns andra, ekonomiska aspekter på skogsnä- ringsfrågorna, vilket jag tycker tyder på behovet av en starkare skogsvårdslagstiftning. Vi förväntar oss att regeringens proposition innehåller skärpta krav när det gäller skogsvårdslagen, bl.a. att man skall återin- föra krav på röjning och gallring. Att man skall skärpa reglerna för lägsta slutavverkningsålder tycker vi också. Vi tycker också att man skall skärpa reglerna för ransonering med slutavverkning. I sammanhanget behöver man också se över jordförvärvslagen och bosättningsplikten, som ju faktiskt bara är någonting som finns på papperet i dag. I dag är det möjligt för en enskild person att samtidigt köpa mark i flera olika kommuner med löfte om att bosätta sig där. De kan köpa upp skogen, avverka den och sedan bo någon helt annanstans. Det var inte tänkt att det skulle vara på det sättet. Vi tycker också att tillämpningsföreskrifterna när det gäller markberedning skall skärpas. Vi har faktiskt nått framgång när det gäller miljöbalken, vilket är intressant. Vi tycker också att man skall kräva säker- het för återväxtåtgärder som följer fastigheten. Det är också något som vi förväntar oss skall föreslås i den kommande propositionen. Vi har dock två reservationer i betänkandet som vi tycker är angelägna. Den ena gäller rotsnurren. Jag skall fatta mig kort för jag vet att Ragnhild Pohanka, som vi har skrivit motion tillsammans med, kommer att ta upp frågan. Det som är viktigt när det gäller rotsnurren är att man utreder omfattningen och ansva- ret. Det är många enskilda skogsägare som har drab- bats av detta och som i god tro, utifrån de rekommen- dationer som de har fått, har fortsatt att använda den- na paperpot. Det har inneburit att de har fått plantor som gör att de kanske får göra om allting efter 10-15 år. Det betyder att väldigt stora ekonomiska värden står på spel. Jag vill yrka bifall till reservation 13. Vår andra reservation handlar om contorta, alltså ett främmande trädslag. Återigen vill jag återknyta till den skogspolitiska utredningen som diskuterade frå- gan. Man ansåg att detta med contorta var något som skulle utfasa sig självt, att det skulle försvinna. Det är nämligen en hel del problem med contortaanvänd- ning. Men fortfarande planteras rätt mycket contorta, närmare bestämt 24 000 hektar år 1995, som är den senaste uppgift som jag har kunnat få fram. Detta är ett problem. Det är också en fråga som jag förväntar mig att man tar upp i samband med utvärderingen av skogsvårdslagen och i den kommande propositionen. Jag står naturligtvis bakom också den reservationen, men jag avser inte att yrka bifall till den i dag. (forts.) Ajournering Kammaren beslutade kl. 17.59 att ajournera för- handlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00. 0658094895604 N 2010-01-01 00:00:00 204958 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf136