<anforande>
<dok_hangar_id>2348870</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:82 Onsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jämställdhetsfrågor inom utbildningsvä- sendet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>333F0667-BBB9-4977-81DE-05B14C9126D5</anforande_id>
<anforande_nummer>119</anforande_nummer>
<talare>BEATRICE ASK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi skall nu debattera ett litet betän-
kande som berör jämställdhetsfrågor inom utbild-
ningsväsendet. I betänkandet berörs ett fyrtiotal mo-
tionsyrkanden om jämställdhet. Det är inte särskilt
många nyheter och inte särskilt många "kioskvältare"
i betänkandet. Jag tycker att det är litet synd. Jag tror
att det är hög tid att ta tag i jämställdhetsdebatten.
Även om ett och annat förslag har kommit och vi har
haft en del diskussioner här i kammaren, bottnar
många av de aktuella problem som diskuteras när det
gäller skola och utbildning i problem när det gäller
jämställdheten.
Jag skall ge några exempel bara för att tydliggöra
hur viktigt det här är.
I dessa dagar diskuteras ganska mycket de ätstör-
ningar som tonåringar har. Det finns flickor som inte
äter, och det finns flickor som äter periodvis.
Det förekommer en kroppsfixering, och det är
t.o.m. så illa att pojkar stoppar i sig piller av olika
slag och får bekymmer på grund av det. Vi får rappor-
ter om aggressivitet och sociala bekymmer i skolorna
också när det gäller de ganska små barnen. Det sägs
t.ex. att pappors frånvaro i många barns liv är en
faktor som bidrar till problemet. De har få manliga
förebilder.
Antalet män som arbetar inom barnomsorgen är
få, och de som finns känner sig ofta ifrågasatta, dels
av en väldigt feminin kultur som har uppstått därför
att kvinnorna är i majoritet inom barnomsorgen, dels
därför att vi har haft ett antal otäcka pedofilskandaler
som har skapat rykten, fördomar och problem för dem
som arbetar inom barnomsorgen.
Vi ser att många av dem som hoppar av inom lä-
rarutbildningarna är manliga studerande. Det är också
färre och färre män som arbetar som lärare i våra
skolor.
Också i kunskapsutvärderingar av olika slag, som
gäller det som kanske är skolans huvuduppgift, kan vi
finna jämställdhetsfrågor som är nog så viktiga att ta
tag i. En av de senaste rapporter som vi har fått i
utbildningsutskottet behandlar kunskaper i matematik
och naturvetenskap. Det är fråga om en stor interna-
tionell undersökning, som kallas TIMSS. Den visar
bl.a. att flickor gör sämre ifrån sig i matematik än vad
pojkar gör. Ännu större skillnader i kunskaper redovi-
sas i de naturvetenskapliga ämnena.
Det här är inte någon enstaka svensk företeelse.
Det visar sig att dessa skillnader finns internationellt.
Likväl är de naturligtvis ett stort bekymmer. Man
kommer fram till det som vi har diskuterat, utrett och
funderat över på senare år, nämligen hur pojkar och
flickor bemöts i skolan. För några år sedan kunde vi
utifrån en utredning som genomfördes faktiskt också
komma fram till ett beslut om att se jämställdhet som
en pedagogisk fråga i skolan. Det är någonting som de
som arbetar med utbildning och undervisning måste
ha med sig hela tiden för att vi skall nå riktigt goda
resultat.
Sammantaget menar jag att det finns väldigt
många stora och komplexa bekymmer som kräver
utredning, forskning, ställningstaganden och inte
minst en medvetenhet. Mot den bakgrunden och med
tanke på det intresse som vi har visat några gånger i
riksdagen, bl.a. när vi 1995 tog beslut om att se jäm-
ställdhet som en pedagogisk fråga men också genom
en del andra beslut som fattats, tycker jag att riksda-
gen i särskild ordning borde få en rapport om vad som
händer på jämställdhetsområdet.
Jag yrkar bifall till reservation 6 i anslutning till
motion Ub230, där det begärs att riksdagen i särskild
ordning skall få en redovisning av vad som händer
respektive inte händer när det gäller jämställdhetsar-
betet i utbildningsväsendet. Man kan tycka att det är
en liten begäran, men jag tror att den är nog så viktig.
Utskottets majoritet nöjer sig med att hänvisa till
att Skolverket arbetar med en rapport. De är väl bra
att verket gör det, men jag tycker att de här frågorna
har den digniteten att riksdagen i särskild ordning
borde få en ordentlig redovisning, så att vi får under-
lag för en samlad debatt i kammaren om jämställdhe-
ten och om manligt och kvinnligt i undervisning och
utbildning. Jag tror att det är ett sätt att visa att jäm-
ställdhetsfrågorna är betydelsefulla och att se till att
ingen som arbetar i skolan kan lägga dem åt sidan
eller hänvisa dem till en projekt. Det måste utföras ett
integrerat arbete i mängder av olika sammanhang.
Detta skall göras för att vi skall kunna åstadkomma
ännu bättre resultat i svensk utbildningsverksamhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0262017901513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204941</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0982/#anf119</protokoll_url_www>
</anforande>
