<anforande>
<dok_hangar_id>2348867</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:79 Torsdagen den 12 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1997/98:165 och 189 om EU:s säljförbud av särskilda frösorter</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>CE6819EF-E75C-44BA-9D81-B7763ADC134E</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>GUDRUN LINDVALL (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret som i
alla fall är ett första steg mot något som verkar riktigt,
tycker jag.
Det här är en fråga som Miljöpartiet har drivit än-
da sedan vi kom in i riksdagen den här gången. Jag
lade den första motionen under den första motionsti-
den i januari 1995. Jag har också följt upp frågan med
ett antal motioner, så fort det har funnits tillfälle, och
också med interpellationer.
Det här är egentligen första gången som jag får ett
svar som tyder på att det finns en förståelse för pro-
blemet. Det är jag tacksam för.
Bakgrunden är att EU har mycket snåriga regler
när det gäller försäljning av fröer. Syftet med dem har
väl, vilket vi kan vara överens om, varit att de stora
firmorna har tryckt på och egentligen velat ha ett sätt
att reglera vilka försorter som får säljas. Därmed har
man skapat sig ett indirekt monopol. Det är egentligen
det som har skett.
Effekten har blivit att det har varit omöjligt för
odlare att odla fröer som inte finns upptagna på sort-
listan, t.ex. de gamla sorterna som ofta inte har de
egenskaper som stora fröfirmor är intresserade av och
som kanske framför allt odlas av hobbyodlare. Det
kan vara tomater som har mycket fin smak men t.ex.
ett svagt skal.
Ett annat problem är många sorter som tas fram i
t.ex. Kanada och Japan. Där görs ett mycket fint arbe-
te med att ta fram nya sorter. De firmorna anser inte
att den nordiska marknaden är intressant, trots att vi
har samma klimatiska förhållanden som Kanada och
Japan. Vi är för små. Dessa firmor ser därför inte till
att få upp sina sorter på en av EU godkänd sortlista.
Det här har fått till effekt att totalt i EU flera tusen
sorter har försvunnit, och det är naturligtvis inte något
som rimmar speciellt bra med Agenda 21 och med
viljan till ökad biologisk mångfald, snarare tvärtom.
Man har hanterat det här mycket olika i olika län-
der. I Frankrike finns det firmor som säljer bara såda-
na sorter som inte finns på sortlistan. Det är det som
gör att de säljer. Där ser alltså myndigheterna genom
fingrarna med det här. I andra länder ser man till att
ha bidrag som gör att de små sorterna kan godkännas
och föras upp på sortlistan. Sverige är faktiskt det
första land som har bestämt sig för att kriminalisera
det här.
Det finns två firmor, Runåbergs Frö och Lind-
bloms Frö, som säljer den här typen av fröer. De fick i
våras reda på att de, om de inte tog bort de här sorter-
na, skulle åtalas. Sverige har alltså återigen visat sig
bäst i klassen. De här firmorna har agerat olika. Ru-
nåbergs har sagt att man inte tänker sälja fröerna utan
skänker bort dem. Lindbloms har sagt att man tänker
fortsätta att sälja fröerna.
Jag är tacksam för att det nu finns flera partier
som uppenbarligen har börjat intressera sig för frågan.
Det beror kanske på att den har börjat få ett litet me-
dialt genomslag. Vi har en gång fått stöd från Folk-
partiet i en votering. Det var i juni 1995. Jag hoppas
att det här nu kan leda till att vi får bättre regler. Det
är bra att vi nu kan få regler som gör att vi hobbyodla-
re kan börja köpa de här fröerna igen och att de här
firmorna kan sälja många av de berörda sorterna - det
finns massor av dem - utan att bli kriminaliserade.
Runåbergs har t.ex. 35 sorter som inte finns på
sortlistan och som man vill skänka bort. Det är en
tredjedel av hela sortimentet. Gamla kända sorter som
frilandsgurkan Rhensk Druv, sockerärtan Engelsk
Sabel och den välkända tomaten Dansk Export är det
egentligen inte längre tillåtet att odla. Det är risk för
att ett kulturarv går i graven.
Jag vill fråga om det i år är fritt fram för de här
firmorna att sälja till odlare. Jag skulle också vilja
veta hur man nu går vidare. Gör man det möjligt inte
bara för hobbyodlare att få tag i frö utan även för t.ex.
ekologiska odlare, som ofta vill odla de här sorterna?
Kommer det också att bli möjligt för nya frösorter
t.ex. från Japan och Kanada att komma in på fröfir-
morna och säljas av dem?
Hur kommer jordbruksministern att agera i EU?
Kommer man att arbeta för att det här direktivet helt
enkelt skall försvinna? Jag har svårt att se något skäl
till direktivet. Sverige hade tidigare mycket goda
regler för sjukdom och grobarhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0962854674801</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204674</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0979/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
