2348867 GL0979 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:79 Torsdagen den 12 mars 1997/98 79 1998-03-12 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:170 om utsädesreservat för potatis interpellationsdebatt DFCD2BFF-F682-4555-979E-CEB3782804F2 127 TORSTEN GAVELIN (fp) fp Herr talman! Jag får tacka för tipset. Det är ju som ministern säger en naturlig del av den fortsatta be- handlingen av Björks utredning. Jag måste få kommentera hobbyodlingen. Det är alldeles riktigt att de som har koloniträdgårdar eller odlar potatis för eget bruk inte tycker att det är så kul att regler för deras odling införs. Att odla sin egen potatis är ju ett stort intresse i Sverige. I det avseendet är vi enastående i världen. Utomlands tycker man att det är mycket konstigt att vi odlar vår egen potatis. Som utsädespotatisodlare har vi i praktiken klarat av det där genom att föra en nära dialog med de hob- byodlare som finns i vår närhet och hjälpt till så att de fått friskt utsäde osv. Jag har alltså själv ett förflutet som utsädesodlare. Det går att lösa sådana saker utan att man behöver krångla till det alltför mycket. Som jag sade finns ju också reservat av olika dignitet, och i den högsta klassens reservat skall man inte ta in om- råden där det finns hobbyodling. Man skall försöka renodla områden med uteslutande yrkesodling. Jag hann inte med frågan om kostnader och finan- siering tidigare. Det är klart att detta kostar en del, men det kan också föra med sig kostnader att inte införa reservat. Självfallet skall branschen ta en stor del av kostnaderna för detta och kunna ta igen det i sina produktpriser. Men staten har ju ändock en roll att spela som kontrollmyndighet och övervakare av systemet. Även där följer kostnader med. När man taxesätter detta är det viktigt att titta på våra närmaste konkurrenter. Det är ju Finland och Danmark framför allt, och i någon mån Holland, som vi konkurrerar med i den här branschen. Vår utsäde- spotatis var tidigare en betydande exportvara, men genom vårt höga kostnadsläge har vi stora svårigheter nu. En del av det höga kostnadsläget beror utan tve- kan på avgifter och statliga pålagor. Men om man inför reservaten steg för steg kan man hålla kostna- derna på lägsta möjliga nivå. Det som behövs är att Jordbruksverket får en startsignal. De har ju arbetat med frågan under relativt lång tid. I början av 1980-talet var detta högaktuellt, men det föll av olika skäl, kanske för att man då hade väldigt höga ambitioner i fråga om reservaten. Men efter EU-medlemskapet har det åter blivit aktuellt. I branschen har man själv gjort en utredning om detta, där man i viss mån kompletterar Jordbruksverkets kartläggning men även går igenom vilka geografiska områden som är tänkbara som utsädesreservat. Det finns alltså en hel del gjort. Jag skulle vilja be jordbruksministern att ta upp frågan i sina löpande kontakter med Jordbruksverket men kanske även med kolleger från andra länder, inte minst Irland. Det vore intressant att höra Irlands jordbruksministers synpunk- ter på detta. Jag är övertygad om att jordbruksminis- tern där är entusiastisk över utsädesreservat, till skill- nad från vår jordbruksminister. Potatisodlingen bety- der en hel del i Irland, och den skulle kunna göra det även här hos oss. Med detta tackar jag för ministerns synpunkter. 0286601777205 N 2010-01-01 00:00:00 204783 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0979/#anf127