2348867 GL0979 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:79 Torsdagen den 12 mars 1997/98 79 1998-03-12 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:170 om utsädesreservat för potatis interpellationsdebatt 52AD788D-E59F-4FF9-9E22-AF2B0CF71C76 125 TORSTEN GAVELIN (fp) fp Herr talman! Får jag bara inledningsvis beklaga att jordbruksministern inte har haft chans att ta en enda liten kort paus under dessa tre timmar som ministern har varit i elden här i kammaren. Det är litet bistra arbetsförhållanden vi har i huset ibland. Tack för svaret, jordbruksministern. Jag skulle vilja inleda med en fråga. Anser inte jordbruksminis- tern att utsädesreservat skulle ha stor betydelse för utsädespotatisodlingen i Sverige, och kanske för po- tatisodlingen generellt och för potatisodlingen inom hela Europa? Det är faktiskt så att potatisen dras med den hel del sjukdomar. I Sverige är vi lyckligt lottade. Inte minst i min landsända har vi relativt få av potatisens sjukdomar representerade, medan det däremot i Euro- pa i övrigt finns ganska många svåra sjukdomar som sakteliga sprider sig. Spridningen hit till Sverige har ökat betydligt efter EU-medlemskapet på grund av den ökade handeln. I ministern svar sägs att reservaten skulle innebära långtgående restriktioner. Låt mig bara konstatera att om hela Skottland och hela Irland kan vara utsädesre- servat så måste det också vara möjligt att klara detta med de restriktioner som finns. Det handlar om att matpotatisodlare inom reservatsområdena blir tvung- na att byta utsäde regelbundet och använda ett utsäde av en viss kvalitet. Det gör man ju i allmänhet ändå, utan att vara tvungen till det. Potatisodlarna inom dessa utsädes- områden har i allmänhet också en ganska stor förstå- else för de problem som potatisens sjukdomar med- för. Det är alltså lätt att få dem att byta utsäde. Man kunde också ta det här litet stegvis. Man kan t.ex. börja i norra Sverige, sedan gå vidare med Mel- lansverige och kanske Gotland för att så småningom ha utsädesreservat i hela landet. Man kan också ha olika klasser på reservaten. Man behöver inte ha de högsta kraven på alla reservat, utan man kan göra en differentiering. EU ställer ju upp speciella villkor för bildandet av EG-reservat. Den viktigaste restriktionen är just att odlarna inom reservatet måste byta sitt utsäde till lägst klass EG 2. Ministern tog upp frågan om kostnader. Det är klart att detta kostar en del. Men om man avstår från att ha reservat för också det med sig kostnader. Det har vi t.ex. kunnat se nu för en tid sedan, när danskt utsäde som köptes in till Västergötland förde ringröta med sig. Det åstadkom kostnader inte bara för den drabbade odlaren utan också för kontrollmyndigheter osv. Utsädespotatisodling, potatisförädling och den verksamhet som finns runt omkring skapar ju också jobb - inte minst i många av de bygder där det verkli- gen behövs jobb, på landsbygden. Frågan om finansieringen av detta får jag ta upp i nästa inlägg eftersom tiden är ute. 0286601777205 N 2010-01-01 00:00:00 204781 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0979/#anf125