<anforande>
<dok_hangar_id>2348867</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:79 Torsdagen den 12 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:170 om utsädesreservat för potatis</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>47574637-4B88-4E9C-BB1A-7C97A1884EE1</anforande_id>
<anforande_nummer>124</anforande_nummer>
<talare>Jordbruksminister ANNIKA ÅHNBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Torsten Gavelin har frågat mig om jag
är beredd att ta initiativ till införandet av utsädesre-
servat för potatis i Sverige i likhet med vad som finns
i Finland m.fl. EU-länder. Han har också frågat mig
varför inte samma principer gäller inom växtskydds-
området som inom det veterinära området när det
gäller statens ansvar för kontroll av och ersättningar
för skador orsakade av karantänsjukdomar.
Beträffande Torsten Gavelins första fråga angåen-
de inrättande av utsädesreservat ligger ansvaret för att
initiera eventuella åtgärder på Statens jordbruksverk.
Jordbruksverket har hittills bedömt att förutsättningar
för att gå vidare med frågan inte funnits. Bl.a. har det
saknats tillräcklig kunskap om sjukdomssituationen.
Jordbruksverket har genom de senaste årens sjuk-
domsinventeringar skaffat sig mer kunskaper, men
ytterligare frågor måste klarläggas.
Inrättandet av reservat innebär långtgående re-
striktioner för odlare av potatis inom området. Bil-
dandet av utsädesreservat är också förknippat med
kostnader. Värdet av inträttandet av reservat måste
vägas mot dessa kostnader samtidigt som frågan om
hur dessa kostnader skall finansieras ges en lösning.
För egen del är jag inte nu beredd att ta några särskil-
da initiativ.
Beträffande Torsten Gavelins andra frågor gäller
följande inom växtskyddsområdet. Jordbruksverket
kan enligt växtskyddslagstiftningen, om det finns
särskilda skäl, betala ut ersättningar för kostnader
eller förluster som uppkommer som en följd av beslut
om bekämpningsåtgärder m.m. Statens ersättnings-
ansvar är alltså mer begränsat på växtskyddsområdet
än på det veterinära området. Kontrollverksamheten
inom växtskyddsområdet finansieras helt genom av-
gifter. Staten har följaktligen valt att behandla
växtskyddsområdet och det veterinära området olika.
Skälet för detta är att områdena skiljer sig åt inte
minst i fråga om skaderiskerna och konsekvenserna
för folkhälsan.
</anforandetext>
<intressent_id>0853235077516</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204780</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0979/#anf124</protokoll_url_www>
</anforande>
