<anforande>
<dok_hangar_id>2348867</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:79 Torsdagen den 12 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:208 om SJ:s verkstäder i Göteborg</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>82E5D426-41C9-4014-9E36-0E40DF5BF2BB</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Johan Lönnroth har frågat dels om
jag är beredd att ta några initiativ så att dagens förslag
omprövas, dels vilka initiativ jag är beredd att ta så att
förslaget inte genomförs förrän det gjorts en rejäl
konsekvensbeskrivning utifrån ett brett samhällspers-
pektiv och utifrån de nya förutsättningar som ges av
den kommande trafikpropositionen, dels vilka initiativ
jag är beredd att ta - om förslaget ändå genomförs -
för att det i Göteborg investerade kapitalet används
och så att de som blir arbetslösa skall få nya arbeten.
Bakgrunden till frågorna är SJ:s förslag om för-
ändring inom verkstäderna i Göteborg. Förslaget
innebär att 180 personer av 340 inom underhållsverk-
samheten i Göteborg blir övertaliga.
Regeringen har i den transportpolitiska proposi-
tionen, som just redovisats för riksdagen, föreslagit
riksdagen åtgärder som syftar till att bättre balansera
relationerna mellan de olika trafikslagen och skapa
förutsättningar för samverkan.
Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skall SJ be-
driva företagsekonomiskt lönsam järnvägstrafik. De
ekonomiska mål som riksdagen satt upp syftar till att
SJ skall ha en sund finansiell ställning med balans
mellan rörelserisken och den finansiella risken. Rege-
ringen har i den nya transportpolitiska propositionen
föreslagit att denna princip även fortsättningsvis skall
gälla.
I dag finns inom underhållsverksamheten för per-
sontrafiken på järnvägen en stor överkapacitet. Beho-
vet av underhåll av fordon beräknas minska med
25 % under de kommande tre åren till följd av mo-
dernare fordon och ökad effektivitet i underhållet. En
koncentration till färre verkstäder säkrar kompetens
och produktivitet. Syftet med den här typen av struk-
turrationaliseringar är att långsiktigt förbättra SJ:s
ekonomiska resultat, effektivisera verksamheten och
möta persontrafikens efterfrågan på underhåll. Vid en
företagsekonomisk bedömning kan göras gällande att
det är lönsamt att lägga ned verksamheter trots gjorda
investeringar. Kortsiktigt kan det dock vara förenat
med kostnader.
SJ:s förslag innebär enligt SJ en förstärkning av
SJ:s konkurrenskraft. Effektiviseringen ökar SJ:s
möjligheter att ta till vara tågets miljöfördelar och ge
en ökad järnvägstrafik.
Riksdagen har beslutat att SJ skall bedriva en ef-
fektiv och miljövänlig järnvägstrafik på affärsmässiga
villkor. SJ:s huvudsakliga uppgift är inte att göra
samhällsekonomiska bedömningar, och SJ har inget
sysselsättningsansvar inom järnvägssektorn. Det är
således SJ som beslutar om strukturförändringar i
verksamheten. Jag förutsätter att SJ kommer att ta
hänsyn till alla relevanta faktorer i sitt beslutsunder-
lag. Frågan om hur kapitalet används är SJ:s ansvar,
och jag förutsätter att SJ på bästa möjliga sätt kommer
att ta till vara det kapital som frigörs. SJ har vid tidi-
gare rationaliseringar tagit sitt ansvar för de anställda
och i många fall erbjudit bättre villkor än de som
följer av lagar och arbetsmarknadsavtal.
</anforandetext>
<intressent_id>0729734540102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204657</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0979/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
