2348866 GL0978 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:78 Onsdagen den 11 mars 1997/98 78 1998-03-11 00:00:00 Vissa punktskattefrågor 0ECADB7F-CB68-41E6-951C-1205AB63500C 228 RONNY KORSBERG (mp) mp Herr talman! Jag skall försöka att göra en ganska kort sammanfattning, eftersom även detta är frågor som vi har diskuterat vid många tillfällen. Jag skall uppehålla mig vid i huvudsak tre av de reservationer som vi har till betänkandet. Jag skall börja med den som handlar om medlem- sägda vindkraftverk. Det är en fråga som vi tidigare har berört här i kammaren i samband med att vi be- handlade en motion om kooperativt företagande. Vi kunde då konstatera att de begränsningsregler som då infördes i vissa fall har lett till en del skattekon- sekvenser. Vindkraftverken, som ju påverkas av bl.a. energiskatten men också av andra skatter, drivs ju oftast av andra skäl än ekonomiska - av miljöskäl, försörjningsskäl och annat. De problem som uppstår kan vara av olika slag. Det är möjligt att det finns andra skattetekniska hinder än de som vi har sett hittills som kan ställa till pro- blem och förhindra framväxten av vindkraft. Ett av skälen till att vi diskuterar punktskatter och styrning av energisystemet så mycket är att vi vet att vi behö- ver ställa om energisystemet. Därför kan det vara viktigt att se över detta när vi nu gör en ändring. Det vore ju tragiskt om vi skulle missa att göra föränd- ringar i positiv riktning som ledde till att man förhind- rade framväxten av alternativen och att t.ex. vind- kraftverken fick problem. Tanken måste ju vara att försöka stimulera framväxten av nya energislag. Där- för borde skattesystemet stimulera. Miljöpartiet har därför föreslagit en mindre utredning på området för att se vad det finns för eventuella skattehinder för vindkraftverken. Det andra som jag vill ta upp är litet grand om energibeskattningens allmänna inriktning. Som vi i många andra sammanhang påpekat, ser vi det som angeläget att man förskjuter skattebasen från skatt på arbete till skatt på energi och råvaror. Vi har då fått höra att det finns en viss risk för att man då får en mindre skattebas, eftersom dessa skatter styr. Det är naturligtvis riktigt. Men i dag är det en oerhört liten del av beskattningen, ungefär fem procent, som kom- mer från energiskatter. Det är väl inte så många som kan tänka sig ett samhälle utan energi, vare sig nu eller i framtiden. En förskjutning inom de närmaste 10-15 åren kan väl knappast av någon seriös bedöma- re uppfattas som något större hot mot skattebaserna. Det borde inte vara så väldigt riskabelt att bygga en budget på intäkter från energiskatter. Däremot skulle det skapa stora och kraftiga incitament för att göra nya satsningar på andra energislag. Nu är det tyvärr så att energiskattesystemet är ett virrvarr, och det behöver reformeras. Olika bräns- leslag och olika användningsområden leder till olika beskattning. Det finns också ett antal undantag. Det gör att det sammantaget blir ganska besvärligt. Det viktigaste med energibeskattningens allmänna inriktning är emellertid att styra mot förnybara, mil- jövänliga energislag och att hålla nere förbrukningen av energi. Vi har i våra motioner visat på hur detta skulle kunna gå till. Herr talman! Jag skall uppehålla mig något vid vägtrafikens allmänna beskattning. Vägtrafiken är ju, som vi vet, starkt miljöbelastande. Även här kan skattesystemet användas för att styra mot ett bättre samhälle, en mindre miljöbelastning. Denna styrning kan naturligtvis göras på olika sätt. Vi kan skaffa oss bättre fordon och bättre bränslen. Vi kan gå över till alternativa transporter. Om vi cyklar och åker tåg, slipper vi att åka i bilar med bensinmotorer. Vi kan också se till att det uppstår mindre behov av transpor- ter. Alla de här sätten kan användas för att minska belastningen på miljön, genom användning av fossila bränslen. Jag skall inte fördjupa mig så mycket i detta, för det har vi gjort i andra sammanhang. Vi har gjort det väldigt grundligt i våra motioner från Miljöpartiet. Jag skall bara kort beröra några förslag som vi har lagt fram, vilka leder i den här riktningen. Det ena är ett övergripande förslag som går ut på att man använder sig av mindre fasta och mer rörliga kostnader på fordonssidan. Därigenom blir det inte någon högre kostnadsbelastning, men man får ett större incitament för att spara. Vi tycker att skatten på bensin och diesel skall höjas. Det stimulerar alternati- va bränslen. Vi beklagar att det inte blev någon höj- ning av dieselskatten, som det ryktades om tidigare. Men det är en diskussion som vi får föra i ett annat sammanhang. Slutligen tjäntebilsbeskattningen. Vi vet att tjäns- tebilarna utgör en viktig del av bilparken i vårt sam- hälle. Vi har tidigare lagt fram förslag om att man borde kunna använda sig av skattesystemet för att även när det gäller tjänstebilssektorn verka för en bättre energianvändning. Även tjänstebilsbeskattning- en bör användas för att styra mot en bättre miljö. Jag står naturligtvis bakom de reservationer som vi har i betänkandet, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservationerna 4 och 7. 0790996600918 N 2010-01-01 00:00:00 204646 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0978/#anf228