2348866 GL0978 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:78 Onsdagen den 11 mars 1997/98 78 1998-03-11 00:00:00 Vissa punktskattefrågor 4AE095E6-0F9A-402C-B53E-2C0AD51D3AF1 227 PER ROSENGREN (v) v Herr talman! Det föreliggande betänkandet hand- lar som sagt om punktskatter. Som Karin Pilsäter sade handlar det väldigt mycket om olika typer av mil- jöskatter, produktionsskatter och litet grand om båt- skatter. Rent generellt är den här typen av beskattning inte så vansinnigt enkel. Miljöskatter har man av den anledningen att man vill minska utsläppen och minska användningen av vissa miljöfarliga ämnen. Går det som man vill - och det hoppas jag att det gör - är det fråga om en skattebas som skall erodera - försvinna - av sig själv. Därför håller jag med Karin Pilsäter om att vi skall vara försiktiga med att bygga budgetar på den här typen av skatter som har en styrande effekt på beteendet. En produktionsskatt är ju inte särskilt lyckad. Den leder till en mängd olika försök från företagen att undgå den. Det gäller t.ex. elskatten på jordbruk. Det har här talats om jordbrukare som torkar sin spann- mål. De kan komma undan elskatten genom att lägga över torkproceduren och malningsproceduren på en enskild firma som ägs av hustrun. Då blir det företa- get faktiskt befriat från elskatten. Den typen av kon- struktioner skall vi inte behöva ha. Vi bör i stället se till att reglerna blir vettiga, enkla och funktionella. Det finns andra produktionsskatter som egentligen bara har den effekten att man vältrar över kostnaden på konsumenten. Det blir alltså någon form av kon- sumtionsskatt. Å andra sidan finns det produktions- skatter framför allt för den elintensiva industrin som kanske kan slå ut verksamheter. Man blir helt enkelt utkonkurrerad på en internationell marknad. Under en lång tid har vi diskuterat dessa frågor i skatteutskottet. Hur skall vi lösa problemet med den energiintensiva industrin om vi fortsätter att ha det här systemet med produktionsskatter? Man bör kanske ha en generell elskatt på industrin, men vi bör införa regler för den elintensiva industrin så att vi inte riske- rar vare sig tillgången på energi eller lönsamheten i dessa företag. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har det i åtanke när vi skall utforma den framtida energibeskattningen, vilket är nödvändigt när vi nu skall genomföra omställningen till ett hållbart samhäl- le och påbörja kärnkraftsavvecklingen. Då måste vi diskutera en annan typ av beskattning. En annan underlig effekt är t.ex. all spillvärme som går rätt ut i luften och som inte används. Den beskattas inte. Men så fort spillvärmen används för uppvärmning beskattas den. Detta är också att ge litet fel signaler. Vi måste skapa ett system där vi tar vara på så mycket energi som möjligt. En generell skatt på spillvärme kan faktiskt ha en styrande effekt så att man tar till vara på denna energi i betydligt större utsträckning än vad som görs i dag. När det gäller vägrafikbeskattningen, beskattning- en av bensin osv. har vi en skyldighet att nedbringa CO2-utsläppen. Det kan vi bara göra genom att mins- ka bilkörningen. Det är intressant att höra moderater- na. De vill ta bort höjningen av bensinskatten med 25 öre som infördes för något år sedan. Vad ger då en höjning av bensinskatten med 15 öre per liter? Vad innebär det i ökade kostnader för en normalbilist som kör 1 500 mil om året i en bil som drar 0,8 liter per mil? Jo, det blir 180 kr om året, 15 kr i månaden. Jan- Olof Franzéns 25-öring medför då en kostnad med 25 kr i månaden. Den 10-öring som föreslås i KOMKOM medför 10 kr per månad i ökad kostnad. Detta utmålas av Franzén som att det skulle driva familjer till ett socialbidragsberoende. Det finns be- tydligt bättre och mer träffsäkra fördelningspolitiska åtgärder än att sänka skatten på bensin. Vi vet vilka problem koldioxiden medför. Franzén och jag var tillsammans i USA, i Kalifornien. Det var väldigt roligt att höra om det största problemet där. Jo, det var den billiga bensinen. På vartenda företag sade man att trafiken inte längre kunde expandera. Kommunikationerna var fullkomligt vansinniga. Alla körde bil för att det var så billigt. Man klarar inte en expansion i området. Det kan bli en katastrof när man inte längre kommer fram. Detta bör Franzén fundera litet grand över. Är det värt detta? Skall vi gynna privatbilismen? Skall vi sänka kostnaden för den? Eller skall vi gynna andra transportmedel? Vi var visserligen på samma resa, men vi kanske inte hörde exakt samma sak i alla lägen. Det brukar vara så ibland. I fråga om alkoholskatten och tobaksskatten finns det naturligtvis problem. Vi har sett vad tobaksskatte- höjningen innebar. Jag var emot denna höjning när den infördes. Jag tror att det är dags att ta upp en seriös diskussion om var skattesatserna för alkohol skall ligga och hur vi skall bete oss med dessa. Men den måste föregås av en litet bättre beredning än den som har varit. Enmansutredarens, som utredde tullen, slutsatser är ganska tunna. Det finns andra exempel. Leif G W Persson och två kamrater har gjort en utredning som pekar på att en sänkning av starkspritskatten med 70 kronor på en hel liter starksprit kanske skulle marginalisera denna handel, för att det skulle då inte bli vinster i samma utsträck- ning. Jag tycker att vi skall ta till oss den här typen av information och väga för- och nackdelar mot varand- ra. Det är klart att om vi inte efter 2004 får ett för- längt avtal med EU när det gäller införselkvoterna, kommer vi att få rejäla problem. Sedan tar Franzén upp frågan om ölet också. Det är en väldigt intressant fråga. Visst finns det gräns- handel nere i Skåne. När jag är på flygplatser roar jag mig ibland med att titta på taxfree-priserna på öl. Visst är de lägre, men det skiljer inte så vansinnigt mycket mellan Systembolagets priser och taxfree- butikernas priser. För en 33 centiliters burk extra stark öl, som säljs på systemet, skiljer det kanske en krona. Större skillnad är det inte. Där ser vi också vilka marginaler som skapas i taxfree-butikerna. De anpassar sig efter den marknad som finns. Skulle de bete sig riktigt marknadsmässigt, skulle de åtminstone vara nere på samma prisnivå som man har på vissa ölsorter i Danmark. Men de ligger betydligt högre. Detta tycker jag är ganska märkligt. Jag står naturligtvis bakom samtliga reservationer som vi har i detta betänkande, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservationerna 3 och 9. 0681085425612 N 2010-01-01 00:00:00 204645 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0978/#anf227