2348866 GL0978 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:78 Onsdagen den 11 mars 1997/98 78 1998-03-11 00:00:00 Idrott 09E9F5F4-1FC0-4B81-A1D4-B47C3C82AE2C 172 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) v Fru talman! Ordet "idrott" är en samlad benäm- ning för fysisk aktivitet som människor utför för att få motion, för att få rekreation eller för att uppnå täv- lingsresultat. Den här definitionen tycker jag egentli- gen skulle omprövas. Den är för bred. Idrott, motion och friluftsliv bör inte klumpas ihop i definitionen "idrott". Omprövas borde också Riksidrottsförbundets inflytande över medelstilldelningen för t.ex. Cykel- främjandet, Livräddningssällskapet, Sportfiskeför- bundet och Friluftsfrämjandet. Den här breda motions- och friluftslivsverksamhe- ten borde i stället få en egen budgetpost där man själv kan söka pengar i syfte att stärka den bredare verk- samheten. Jag har en fråga till Lars Lilja, som är en av de utskottsrepresentanter som sitter i Idrottsutred- ningen. Är det här sådana frågor som Idrottsutred- ningen kommer att lägga fram förslag om? Fru talman! Idrottsrörelsen är vår största folkrörel- se med nära 3 miljoner medlemmar. Medlemmarna är organiserade i föreningar eller korpklubbar, vilka samtliga är organiserade under Riksidrottsförbundet, RF. 7 000 av dessa är elitidrottare. 745 000 tävlar inom sin gren. Och hela 3,6 miljoner människor be- räknas motionera regelbundet med eller utan före- ningsanknytning. Idrott och motion engagerar verkli- gen många. Problemet vad gäller idrotten i förhållande till det breda motions- och friluftslivet är att alltför mycket fokuseras kring tävling och elitverksamhet. Vår största folkrörelse har i och med detta, anser jag, tappat mycket av sin själ och sin idealitet; allas möj- lighet till deltagande. Jag tror att vi måste våga ta politisk ställning i den här frågan. Vi måste ha tydliga idrottspolitiska och friluftspolitiska mål. Vi får inte förledas in i den kommersiella sfär där elitidrotten verkar i dag. Politi- kernas centrala uppgift måste vara att ge goda förut- sättningar främst för barn- och ungdomsverksamhet, för flickor och pojkar, samt i andra hand också goda förutsättningar både för män och kvinnor att hålla sig vid god hälsa till en rimlig kostnad. Senast den 31 maj skall Idrottsutredningen komma med sitt betänkande. De flesta frågor partierna har motionerat om kommer också att behandlas i den här utredningen. Men jag hoppas att detta inte skall hind- ra oss från att debattera frågan i dag. Idrottens finansiering är som sagt bekymmersam. I och med att den kommunala ekonomin har minskat och det statliga stödet har skurits ned är det ekono- miskt svårt för idrotten. Ett annat problem är också att elitidrotten har ökat sina kostnader genom att avlöna både tränare och spelare. Det här har inneburit att många klubbar står inför mycket svåra finansiella problem. Det har även uppdagats att svarta pengar har betalats ut via vissa klubbar. De som får lida för detta är våra barn och ungdomar och den breda rörelsen. Men också idealiteten hotas. För att garantera individen en trygghet anser där- för Vänsterpartiet att Riksidrottsförbundet måste stärka sina ekonomifunktioner. Det behövs utbildning i vilka skyldigheter man har som arbetsgivare och utbildning i bokföring och ekonomi. En möjlighet att snabbt komma till rätta med ekonomiska oegentlighe- ter inom idrotten är att låta auktoriserade revisorer granska elitklubbarnas årliga årsredovisningar. Väns- terpartiet har ett särskilt yttrande vad gäller detta i betänkandet. Men det finns även andra problem med idrottens finansiering. Det är den ökande finansieringen med intäkter från spel, reklam och sponsring. Samhällsstöd är viktigt för att skapa långsiktighet i planering av verksamheten. Vänsterpartiet anser att marknaden och kommersialiseringen inte kan garantera välbefinnande och folkhälsa på lika villkor för alla. Risken är att när samhällsekonomin blir sämre förvisas idrotten till spel och reklammarknad. Det här innebär att idrottsrörel- sen tappar sin frihet och sin oberoende ställning. Det är viktigt att beslut vilar på demokratisk grund och att idrotten blir tillgänglig för alla, oavsett kön, etnisk bakgrund eller klasstillhörighet. Herr talman! Vägen är lång till jämställd idrott. Idrotten har en mycket stark hierarkisk uppbyggnad, en patriarkal maktstruktur. Kvinnorepresentationen inom den organiserade idrotten är i genomsnitt 35 %. Troligen är det så att kvinnor bara får 35 % av de samlade resurserna, vilket också avspeglar sig i vår möjlighet till demokratiskt inflytande. I Gertrud Åströms fritidsutredning visar de analyser som gjorts att kvinnor missgynnas i jämförelse med män vid användandet av medel inom fritidsområdet. Men inte bara kvinnor är underrepresenterade i den svenska idrotten, utan även barn och ungdomar ur arbetarklassen. Från den ekonomiskt starkaste femte- delen av hemmen är 72 % av pojkarna medlemmar i en idrottsförening och 65 % av flickorna. Från de familjer med allra svagast ekonomi är 36 % av poj- karna och endast 13 % av flickorna medlemmar i någon idrottsförening. Det här är skrämmande siffror. Vad svarar socialdemokraterna med för att jämna ut de här ojämlikheterna? Vänsterpartiets lösning för dagen är reservation 2, som jag härmed också yrkar bifall till. Här tar vi upp handlingsprogram för ökat deltagande på lika villkor för alla samt att breddidrott som innefattar friluftsliv och motion i olika former skall få en starkare roll än den har i dag. Fru talman! Till sist proffsboxning. Säga vad man vill om förbud, ibland är det befogat, ibland motver- kar det sitt syfte. Men min och Vänsterpartiets upp- fattning är att vi fortsättningsvis skall säga nej till proffsboxning. Det behövs därför heller ingen utred- ning i frågan, som motionen föreslår. Utred- ningspengarna kan i stället på ett bättre sätt användas för t.ex. ökat föreningsdeltagande för dem med allra sämst inkomst. Proffsboxning är medicinskt inte för- svarbart. En sport som har som högsta mål att nocka sin motståndare kan inte vara rimlig att säga ja till. Amatörboxning med skydd och starkt regelverk är en annan sak. Syftet att skada varandra och att verksam- heten innebär vadslagning måste vi säga nej till. Det är oetiskt att vadslå om att slå ut hjärnfunktioner. Jag kan faktiskt inte ens en gång tänka mig en utredning. Tack! 0703309898919 N 2010-01-01 00:00:00 204590 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0978/#anf172