2348866 GL0978 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:78 Onsdagen den 11 mars 1997/98 78 1998-03-11 00:00:00 Handikappfrågor 197CF086-84C8-4D3C-8D6C-95336DF763E4 140 KERSTIN HEINEMANN (fp) fp Herr talman! De båda föregående talarna har utta- lat sin tillfredsställelse över delar av betänkandet. Det vill också jag göra. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har nått enighet vad gäller att förhindra diskrimi- nering och främja funktionshindrades deltagande i samhällslivet. Utskottet vill att vi skall ge detta rege- ringen till känna. Det föreslås ett antal åtgärder, bl.a. att Handikappombudsmannen skall ges processrätt och att antidiskrimineringslagen skall skärpas. Det är krav som Folkpartiet har fört fram i sin partimotion. Däremot vill utskottet vänta ytterligare med att förtydliga lagtexten när det gäller insatsen råd och stöd enligt LSS. Det innebär att ytterligare ett antal människor kommer att hamna mellan stolarna och inte få den hjälp som de behöver. Vid den rättsliga pröv- ningen av insatserna råd och stöd har länsrätterna och kammarrätterna i stort följt den praxis som utveckla- des under den tidigare omsorgslagen, dvs. man har beviljat råd och stöd när det har funnits ett behov som inte tillgodosetts enligt socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. Regeringsrätten har nu i två do- mar konstaterat att rehabiliterande och habiliterande insatser inte kan beviljas som råd och stöd enligt LSS. Det innebär att insatsen råd och stöd saknar innehåll och att de som omfattades av omsorgslagen lever under en sämre situation nu än innan LSS trädde i kraft. Att så skulle ske var inte meningen med LSS, och därför borde utskottet ha kunnat tillstyrka att det föreligger ett behov av klargörande om riksdagens avsikt med råd och stöd enligt LSS genom ett förtyd- ligande av texten. Herr talman! Rätt hjälpmedel kan för en funk- tionshindrad innebära möjligheter till rehabilitering eller avsevärt mycket bättre livskvalitet. I dag är vän- tetiderna ofta mycket långa. Detta är oacceptabelt. Därför anser Folkpartiet att en hjälpmedelsgaranti skall införas så att den som är i behov av hjälpmedel skall få snabb hjälp och komplicerade hjälpmedel senaste inom tre månader. Att kommuner och lands- ting har delat upp ansvaret mellan sig får inte utgöra ett hinder för människor att få den hjälp som de behö- ver. Kommuner och landsting har i stället ett gemen- samt ansvar för att det hela fungerar. En ökad konkur- rens på hjälpmedelsområdet skulle kunna vara ett sätt att höja kvaliteten och kapa köerna. Inom t.ex. hör- selvården skulle man i större utsträckning än vad som i dag sker kunna upphandla tjänster från privata ent- reprenörer. Det är då viktigt att upphandla hela ked- jan, dvs. utprovning, hörapparat och uppföljning. Även när det gäller detta krav vill utskottsmajoriteten skjuta på frågan genom att avvakta försöksverksamhe- ten i Skåne. Och under tiden får människor som be- höver hjälpmedel för att dagligen kunna fungera vänta i köer. Det är obegripligt. Bilstödet är ett bra hjälpmedel för att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet till delaktighet i samhällslivet och en bättre livskvalitet. I betänkandet Rätten till ratten föreslogs att åldersgränsen 50 år skulle avskaffas. Folkpartiet anser att det är rimligt, men kan samtidigt inte bedöma hur mycket det kom- mer att kosta. Därför anser vi att regeringen bör göra en hälsoekonomisk analys av vad det betyder att man tar bort åldersgränsen och hur kostnaderna för annat samhällsstöd därmed förändras. Dessutom anser vi att en ändring bör göras i förordningen om bilstöd till handikappade som gör att familjehemsföräldrar kan få rätt till bilstöd när det handikappade barnet vistas hos dem stadigvarande och bara vid enstaka tillfällen i det egna hemmet. Herr talman! 5-8 % av alla förstaklassare har en funktionsstörning som man brukar kalla MBD/DAMP. Barnen är normalbegåvade och ibland även välbegåvade, men de lider av koncentrations- störningar, impulsivitet, lättretlighet och aggressivitet. Det är oerhört viktigt att dessa barn inte bara blir betraktade som bråkiga och ouppfostrade utan att de får en tidig diagnos och att det därefter vidtas åtgär- der. Kunskaperna om sådana åtgärder är dåliga i sko- lan i dag. De barn som inte får hjälp riskerar i hög grad att hamna snett, inte minst på grund av läs- och skrivsvårigheter. En del utvecklar kriminalitet, då de till följd av sitt handikapp är lättledda, ohämmade och socialt omogna. Dessutom skyddas de inte av lagen så att de kan dömas till vård i stället för till fängelse. Problemet växer och något måste göras. Men det gäller att man behandlar hela problematiken, och därför måste snarast ett samlat nationellt handlings- program arbetas fram så att barn med detta handikapp i så stor utsträckning som möjligt kan få ett bra liv och skyddas mot de risker som de på grund av sitt handikapp annars kan utsättas för. Jag står självfallet bakom samtliga Folkpartiets re- servationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nr 17. 0395042560705 N 2010-01-01 00:00:00 204558 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0978/#anf140