<anforande>
<dok_hangar_id>2348866</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0978</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:78 Onsdagen den 11 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa alkoholfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A5ADF5A5-78A9-43AF-BFD1-3CBFB5394BCC</anforande_id>
<anforande_nummer>102</anforande_nummer>
<talare>ROLAND LARSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Så gott som all forskning, både in-
hemsk och utländsk, bekräftar att det finns ett klart
samband mellan den totala alkoholkonsumtionen och
alkoholskadorna. Det är också därför som WHO har
satt upp målet om en minskning av totalkonsumtionen
med 25 % fram till år 2000.
Så länge det underlaget är det som vi politiker har
att utgå ifrån är det ganska naturligt att vi också an-
vänder detta som grund för den alkoholpolitik som vi
bedriver. Vi politiker kan naturligtvis ha egna filoso-
fier och bedriva våra egna forskningar, men ytterst är
vi ändå hänvisade till den kompetens som finns etab-
lerad på det här området och den internationella kom-
petens som framför allt WHO besitter. Så länge det
inte finns någon väg eller metodik för att med säker-
het komma åt det som Annika Jonsell här kallar för
överkonsumtion, så länge måste vi arbeta efter total-
konsumtionsprincipen som det grundläggande för vår
alkoholpolitik.
Skall man då kunna minska totalkonsumtionen
gäller det naturligtvis att rikta sig till dem som ännu
inte har börjat att bruka alkohol. Jag tänker då på
ungdomarna. De insatser som vi bör inrikta vår alko-
holpolitik på bör vara att försöka att hitta metoder för
att få ungdomen att senare göra sin alkoholdebut eller
att i bästa fall helt och hållet avstå.
Det är riktigt som har sagts in andra sammanhang
att vissa av de alkoholpolitiska instrument som vi har
använt oss av har blivit trubbigare genom de interna-
tionella villkor som vi i dag arbetar under. Skattein-
strumentet är ett sådant instrument. Desto viktigare är
det då att vi använder de instrument som vi fortfaran-
de förfogar över, att vi inte avhänder oss dem utan i
stället försöker att göra dem vassare.
Lagstiftning handlar inte bara om att reglera vill-
koren för människor. Det handlar också om att påver-
ka de attityder som finns till olika saker i samhället.
Vi lagstiftar på en mängd olika områden för att mar-
kera att samhället inte accepterar vissa företeelser. Att
genom lagstiftning markera i alkoholfrågor är ju en
sak som långsiktigt påverkar attityderna hos männi-
skor. En liberal alkoholpolitik innebär naturligtvis en
liberalare syn på alkoholfrågorna samtidigt som en
restriktiv alkoholpolitik leder till att attityderna blir
mer restriktiva till alkoholkonsumtion.
Därmed inte sagt att man skall göra det svårt eller
omöjligt för de människor som vill använda alkohol.
Det är ju inte det som det går ut på. Vuxna människor
som anser sig ha anledning att dricka alkohol har
naturligtvis all rätt i världen att göra det. Men från
samhällets sida handlar det om att försöka att minska
totalkonsumtionen, och då med inriktning på ungdo-
mar.
Ett instrument som vi har är det detaljhandelsmo-
nopol som Systembolaget har. Vi bör slå vakt om
detta, i alla fall så länge som vi inte är helt säkra på
att det inte innebär nackdelar från alkoholpolitisk
synpunkt. Man kan inte säga att det inte finns några
sådana nackdelar.
När det gäller tillgängligheten för ungdomar är det
viktigt att vi på olika sätt försöker att vässa de instru-
ment som vi har. En tillgänglighetsfråga är bl.a. detta
med alkoläsken som tas upp i detta betänkande. Al-
koläsk är ju ett exempel på en typ av alkohol som
egentligen inte har något annat syfte än att locka fler
unga människor att börja dricka alkohol.
Jag tycker att regeringen har agerat starkt i den här
frågan. Socialministern har klart sagt hur hon ser på
alkoläsken. Av betänkandet framgår det också till-
räckligt tydligt vad som skall gälla här.
En annan fråga gäller folkölet. Vi från Centern an-
ser att reglerna bör vara restriktivare för försäljning
av folköl. Man bör ha tillstånd för att få sälja folköl.
Det skall inte vara bara som nu att rätten att sälja
livsmedel räcker som tillstånd att sälja folköl.
Den tredje saken som det är viktigt att göra nå-
gonting åt är hembränning och illegal alkoholhante-
ring. Det görs också en hel del på det området, vill jag
påstå. Så mycket som man med nuvarande ramar kan
göra gör man ju också. Naturligtvis skulle reglerna
kunna skärpas ytterligare, men i dagens läge har vi
nog kommit så långt som vi kan med de medel som vi
förfogar över.
Mot bakgrund av vad jag här har sagt vill jag yrka
bifall till reservation nr 11. I övrigt står jag bakom
hemställan i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0391621769505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204520</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0978/#anf102</protokoll_url_www>
</anforande>
