<anforande>
<dok_hangar_id>2348866</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0978</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:78 Onsdagen den 11 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa frågor om hyresrätt och bostadsrätt m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9708610D-0681-426B-AA46-858B91F05BC9</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>ULF BJÖRKLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Bostaden spelar en mycket central roll
i människors liv, och en boendemiljö med hög kvalitet
är viktig för våra levnadsvillkor. Barn och äldre vistas
huvuddelen av sin tid i bostaden.
Den kristdemokratiska boendepolitiken har som
utgångspunkt att människor skall kunna känna sig
trygga i boendet. Trygghet och valfrihet i boendet är
en del i den kristdemokratiska familjepolitiken. Om
möjlighet finns väljer huvuddelen av barnfamiljerna
att bo i eget boende. Vi är väl medvetna om att famil-
jer som har frihet att välja den boendeform som pas-
sar dem bäst har största möjligheterna att skapa en
boendemiljö som främjar en god uppväxt för barn och
ungdomar. De små nära gemenskaperna i familjekret-
sen under uppväxtåren är ofta avgörande för hela
människans utveckling. Med ett bra självvalt boende,
i en trygg och kärleksfull atmosfär, finns de bästa
förutsättningarna för formandet av solidariska och
demokratiska människor.
Det är samhällets, och således riksdagens uppgift,
att skapa de förutsättningar som behövs för valfrihet
mellan olika boendeformer såsom hyresrätt, bostads-
rätt och äganderätt. Kooperativ hyresrätt, nu på försök
sedan fem sex år tillbaka, dvs. rätten att hyra bostad
om man innehar en andel i den ekonomiska förening
som driver fastigheten, bör bli ett likvärdigt alternativ
till övriga upplåtelseformer.
Likaså måste möjligheten att äga sin bostad nu
släppas fram på den svenska bostadsmarknaden.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära en lag
om lägenhetsrätt, s.k. ägarlägenheter. Ett sådant för-
slag i Kristdemokraternas boendemotion har avstyrkts
av utskottsmajoriteten. Man kan verkligen undra
varför.
Fru talman! Bostadsrätten är i grunden en mycket
bra upplåtelseform. Från Kristdemokraternas sida har
vi under ett antal år särskilt uppmärksammat bostads-
rätternas situation. Steg har tagits åt rätt håll under
senare år när det gäller möjligheten för en bostads-
rättsförening att ordna det så att medlemmarna själva,
i stället för föreningen, tar upp lån vid ny- eller om-
byggnad.
Vi menar i vår boendemotion att en förändring av
bostadsrätten bör göras fullt ut. De enskilda bostads-
rättshavarna bör själva, i stället för bostadsrättsför-
eningen, ansvara för de lån som i dag vanligen åvilar
föreningen. Genom en sådan ordning kommer också
bostadsrättsinnehavarna att kunna göra ränteavdrag i
sina inkomstdeklarationer på samma sätt som en vil-
laägare. Det ger bl.a. större flexibilitet genom att den
enskilde bostadsrättsinnehavaren själv kan bestämma
storleken på det egna kapital han vill skall vara ned-
lagt i bostadsrätten. Möjligheten att amortera ned
låneskulden kan skapa ett flertal fördelar. Samhälls-
ekonomiskt uppmuntras på så sätt ett personligt spa-
rande, och dessutom kan bostadsrättens värde som
pant förstärkas.
Det finns således goda skäl till att vidta åtgärder
som på olika sätt minskar behovet av högre nivåer på
räntor till bostadsrätter än räntor till egnahem. Vi
pekar i vår motion på ytterligare några sådana tänkba-
ra åtgärder, bl.a. upprättande av ett bostadsrättsregis-
ter där ägare och pantsättningar finns noterade.
Varför vi från Kristdemokraternas sida är ensam-
ma om att fullt ut stödja just ett personligt låneansvar
när det gäller bostadsrättsinnehavare är en intressant
fråga.
Naturligtvis måste även hyresgästernas möjlighe-
ter att påverka hyressättningen förstärkas, vilket också
är möjligt bl.a. genom val av underhållsnivå och lä-
genhetsstandard. Hyresgästers möjligheter att påverka
sin boendesituation måste också stärkas när det gäller
inflytandet vid ombyggnader.
De hemlösas situation måste mer än i dag upp-
märksammas.
När det gäller bostadsrättsinnehavares möjligheter
till personlig avdragsrätt, medger utskottsmajoriteten
att vissa problem föreligger och att en bättre lagregle-
rad ordning skulle vara värdefull. Man hänvisar dock,
i vanlig ordning, till en pågående utredning som sena-
re under året möjligen kan sprida ljus över proble-
men. Därmed avstyrks vårt yrkande.
Fru talman! För övrigt efterlyser vi med intresse
den bostadspolitiska propositionen som vi har väntat
så väldigt länge på.
Som avslutning vill jag yrka bifall till reservatio-
nerna nr 19 och 23.
</anforandetext>
<intressent_id>0653132951201</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204428</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0978/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
