2348864 GL0976 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:76 Fredagen den 6 mars 1997/98 76 1998-03-06 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:193 om stu- diestödssystemet interpellationsdebatt 0926A41B-CA20-483A-A2D5-DB6D74ED086B 5 Utbildningsminister CARL THAM (s) s Fru talman! Som jag nyss sade får man inga ökade skulder genom att ha utbildningsbidrag, för det inne- håller inga lån. Det är det som är fördelen med ut- bildningsbidrag i förhållande till svuxa, som innehål- ler lån. Sedan får jag säga att jag håller med om att CSN har en stor och mycket tung arbetsbörda. Det behövs en del rationaliseringar och kanske en effektivisering av myndigheten, men det behövs uppenbarligen också mer resurser. Det är alldeles uppenbart. Det var Britt- Marie Bystedts huvudförslag. Men moderaterna går ju emot det. Redan i nuvarande system går man emot att CSN får nya resurser. Inte nog med det, man vill minska resurserna med 30 miljoner. Det representerar ganska många anställda, kan jag upplysa om. Inte skulle det bli bättre genom att man minskar resurser- na. Beträffande lånebördan måste man först och främst ha klart för sig att de flesta inte har en studie- medelsskuld som räcker hela livet. De flesta har en studieskuld som ligger under 100 000 kr och den betalas av under deras aktiva tid. Orsaken till att det tar lång tid är ju att det i syste- met är inbyggt en trygghetsgaranti, nämligen att man varje år inte skall behöva betala mer än 4 % av sin bruttoinkomst. Det är ju en fördel för den enskilde, för det innebär att om man har låga inkomster i början av sitt yrkesaktiva liv skall man inte tyngas ned av mycket stora studieskulder. Det är klart att man får betala tillbaka snabbare om man vill. Men detta sys- tem är en fördel för den enskilde som har en låg in- komst. Det är själva idén med systemet. Och det är den idén som moderaterna vill avskaffa, just den idén. Likaså vill man avskaffa den möjlighet som för närvarande finns för dem som trots allt inte har betalat tillbaka sina studieskulder, nämligen avskrivning vid pensioneringen. Man vill ersätta studielånen med vanliga banklån. Det vet vi ju hur banklån fungerar. Där ges ingen nåd. Det skall betalas precis i enlighet med den individuella uppgörelsen med banken. Allt detta går ju ut på, det står uttryckligen inte ba- ra i Ulf Kristerssons motion, utan i motioner som är undertecknade av den moderata partiledaren Carl Bildt, även om han kanske inte kommer ihåg det, att man skall göra det dyrare för den enskilde att studera för att det skall driva fram större löneklyftor. Jag tycker att det för det första är en mycket cy- nisk politik. För det andra är den orealistisk. För det tredje innebär den helt säkert att ungdomar som kommer från hem där man inte naturligt är intresserad av studier kommer att dra sig för att bedriva högsko- lestudier. Det systemet är socialt oacceptabelt och kommer att leda till att färre går vidare till högskolan. Nå, jag anser att vi måste få ett mer sammanhållet och enhetligt studiesocialt system. Det var också innebörden av Studiestödsutredningens betänkande. Det innebar ju att man skulle öka bidragsdelen i sys- temet - kanske upp till 40 %, i dag är den 28 % - och i andra ändan göra lånesystemet litet tuffare, dvs. ha en snabbare återbetalningstakt. Men det skulle kom- penseras genom att själva låneskulden blev lägre genom att bidraget blev högre. Det var idén. Det gick moderaterna emot. Man ville inte ha högre bidrag. Man säger att bidragstänkandet försvårar för indivi- den. Jag kan inte förstå det. 0972391843904 N 2010-01-01 00:00:00 204387 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0976/#anf5