2348864 GL0976 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:76 Fredagen den 6 mars 1997/98 76 1998-03-06 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:193 om stu- diestödssystemet interpellationsdebatt F45F3024-A070-422C-B930-4E14D7EBF83F 2 EVA BJÖRNE (m) m Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Jag anser dock att hans svar ger uttryck för en helt motsatt uppfattning mot min interpellation. Min uppfattning speglar vad studerande, vuxen- studerande och CSN:s tjänstemän har för uppfattning. På CSN - vars synpunkter jag tagit del av dels via pressen, dels vid direkta samtal - säger man att be- kymret är att vi har så många olika typer av stöd. Det är väldigt svårt med alla regler. Jag tror också att informationen ibland kan förvirra mer än den förkla- rar. Man tycker vidare att det är splittrat och detalj- reglerat. Också i sin egen författningssamling har man bestämmelser som är för otydliga och för besvärliga att handlägga, och man håller nu på att se över detta. Särskilt besvärlig är den studiestödstyp som är bunden till a-kassenivå, vilken alla de som går kun- skapslyftet nu har. Det gäller det särskilda utbild- ningsbidraget. Det är nämligen inte självklart vilken typ av studielån som i förhållande till a-kassenivå ger det bästa utslaget för den enskilde studeranden. Det här är krångligt och besvärligt. Man har på CSN lovat att komma med bättre information. Det lovade man redan i januari. Men jag har varit och hämtat infor- mation som gäller just det särskilda utbildningsbidra- get, och där finns inte en rad om att det är meningen att man skall betala tillbaka pengar när man uppbär det här bidraget ett halvår efter det att man haft annan typ av studiestöd. För väldigt många av dessa stude- rande hade det varit bättre att ta t.ex. svuxa. Då hade man kunnat fortsätta sina studier. I kunskapslyftet är det i dag ungefär 10 000 per- soner som har fått besked om att de måste göra åter- betalningar på studielån. Där finns många ensamstå- ende som har försörjningsplikt och som nu har tving- ats att avbryta sina studier. Det handlar om dem som har gått in i kunskapslyftet men inte börjat studera nu. Man har redan tidigare tagit det här steget för att försöka förbättra sin situation, försöka kvalificera sig till ett jobb. Sedan ser man kunskapslyftet som en möjlighet att förbättra den väldigt dåliga ekonomi man har. Jag har träffat många kvinnor som kunnat berätta om hur eländigt de har det och om att det först och främst är barnen som kommer i kläm och far illa när man har så här dålig ekonomi. De kan jämföra sig i skolan med andra barn från familjer med annan eko- nomi. Det är tragiska interiörer man får ta del av. Och nu tvingas alltså mamman att sluta med sina studier, avbryta dem. Men hon har kvar skulderna, har kvar kostnaden för studielitteraturen och känner sig över huvud taget allmänt misslyckad. Det ger inte kvalitet till denna studerande. Det ger inte motivation att fort- sätta studierna. 0348289738906 N 2010-01-01 00:00:00 204384 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0976/#anf2