2348863 GL0975 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars 1997/98 75 1998-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:187 om etik i politiken interpellationsdebatt 82A3E568-6880-4CE5-B1AF-DB0F1575CDE0 5 MARIE ENGSTRÖM (v) v Fru talman! Jag delar Thage G Petersons uppfatt- ning om att vi måste återupprätta politikernas förmåga och politikens förmåga att klara av samhällsproble- men. Den fråga jag har tagit upp i dag är ett samhälls- problem. Det är ett problem för oss alla. Det gäller alla politiska partier, och det gäller alla områden i samhället. Att människor kan känna att de har blivit lämnade i sticket, som statsrådet säger, på grund av sanerings- och nedskärningspolitiken kan också ha sin grund i att man upplever den som orättvis. Det är många männi- skor som upplever det så i dag. Vi hade en debatt i går i skatteutskottet där olika företeelser inom förmögenhetsbeskattningen kom fram. Det visade sig att miljardärer med stora aktiein- nehav inte beskattas. I stället beskattas småfolket. Det är också något som upplevs som oerhört orättvist. Det kan också späda på utvecklingen. Då finns det mer konkreta politiska frågor att ta oss an som gör att vi kan komma till rätta med den känsla många männi- skor har av att inte bli rättvist behandlade. Det är en verkligen uppenbar fråga. Jag tänkte gå tillbaka till anledningen till att jag väckte interpellationen. Jag berörde tidigare att det i första hand inte är fråga om att skattemyndigheterna inte får in sina pengar. Det är ett problem i sig. Det är synen på att göra rätt för sig, att vilja vara med och betala. Det vi betalar till är de viktiga sakerna som skolan, vården, omsorgen osv. Det är där det brister. I går överlämnade Riksskatteverket sin kontrollut- redning till regeringen. Det visade sig att svartjobb, felaktigheter i deklarationer, rena misstag i deklara- tionshanteringen, kostar samhället 80-90 miljarder kronor per år. Samtidigt har Riksskatteverket gjort en enkät bland privatpersoner och en enkät bland företa- gare angående betalningsmoral. Trots att det saknas så mycket pengar varje år har det visat sig att vår betalningsmoral i dag jämfört med andra länder i Europa är ungefär lika god eller dålig - beroende på hur man värderar resultatet. Nu kommer jag till poängen: Vad händer några år framöver? Vi får varningssignalerna om att betal- ningsmoralen sjunker. Hur många miljarder kronor kommer vi då att gå miste om i statskassan för alla de nödvändiga utgifterna för vård, omsorg osv.? Det är det som är problemet. Jag vill återigen fråga statsrådet: Finns det inga konkreta förslag på vad man skulle kunna göra i det här läget? Det finns etikgrupper, demokratigrupper och samtalsgrupper. Frågan diskuteras. Men det måste utmynna i konkreta förslag. 0906336297511 N 2010-01-01 00:00:00 204236 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf5