2348863 GL0975 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars 1997/98 75 1998-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:184 om elever utan godkända betyg interpellationsdebatt A0065E57-35CD-465D-9344-836B0409F964 148 SIRI DANNAEUS (fp) fp Herr talman! Jag håller med statsrådet om att det finns elever som har speciella behov i det här ärendet. Men de signaler som gick ut i den artikel i Kommun Aktuellt som jag syftar på handlade inte bara om just de eleverna. Det fanns fler som skulle kunna slinka igenom. Det förvånar mig att regeringen och skolministern inte tidigare har tagit ordentliga initiativ i den frågan eftersom det länge har varit känt att många inte kom- mer att klara betyget Godkänd. Regeringen och minis- tern nämner gång på gång att kommunerna nu skall få förstärkning med ett antal miljarder. Men det är ju mycket mindre än vad staten har dragit in från kom- munerna. Vi vet ju också att många kommuner stop- par dessa pengar i sina svarta hål och att de inte går till skolan. Påpekandet i budgetpropositionen 1998 om att satsa på elever med behov av särskilt stöd, som stats- rådet nämner, är naturligtvis väldigt bra. Men det skulle kanske ha uttalats mycket kraftigare för flera år sedan. Vi i Folkpartiet är speciellt oroade över den utveckling vi ser i gymnasiet i dag där alltför många inte har godkända betyg och många hoppar av ut- bildningen. Det beror ju på att eleverna inte har haft tillräckliga kunskaper för att kunna följa studierna på gymnasiet. Det är ett politiskt misslyckande. Det kan ju leda fram till att vi får det verkliga klassamhället som jag inte vill ha, och jag tror inte heller skolminis- tern vill ha det. Herr talman! Gymnasiet har blivit en förvarings- plats för många som har tappat lusten att lära. Det individuella programmet som var menat för ett fåtal har blivit det tredje största på gymnasieskolan. För kommunerna är en gymnasieplats betydligt dyrare än en grundskoleplats. Det borde vara en självklarhet att eleven skall få sin kompetens på grundskolan. Om problemen i gymnasiet skall kunna lösas är naturligt- vis en av förutsättningarna att eleverna har de grund- läggande färdigheter som krävs för att kunna följa undervisningen. Att alltid ligga efter, att alltid miss- lyckas betyder ju att man känner sig misslyckad själv och får ett dåligt självförtroende. Resultatet blir upp- givenhet, likgiltighet och man ger helt enkelt upp. En av gymnasiereformens åtgärder var ju att höja ambitionsnivån på de yrkesförberedande program- men. Därför gjordes de treåriga. Här tycker jag att kraven på goda förkunskaper har den allra största betydelsen. Att utbildas till ett praktiskt yrke med tonvikten lagd på detta får inte betraktas som något sämre än en mer teoretisk utbildning med inriktning på akademiska studier. Herr talman! Skolministern nämnde att elever som inte klarar godkänt i svenska, engelska och matematik skall kunna gå på det individuella programmet och följa kursen på ett nationellt program parallellt. I dag tycker jag att det förefaller ganska osannolikt efter- som tendensen är att man i stället hoppar av och in i det individuella programmet. Det är inte ansvarsfullt av regeringen att satsa på den sortens tankeexperi- ment. Nej, se till att ge kommunerna så starka signaler att de inte kan krypa undan det resultatansvar som riksdag och regering har ålagt dem! 0188650698006 N 2010-01-01 00:00:00 204379 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf148