<anforande>
<dok_hangar_id>2348863</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0975</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>75</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:184 om elever utan godkända betyg</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C37B324E-A7E0-4842-8598-81ACBDC75369</anforande_id>
<anforande_nummer>146</anforande_nummer>
<talare>SIRI DANNAEUS (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tackar skolministern för svaret på
interpellationen och är naturligtvis mycket glad över
det svar jag har fått.
Jag ställde ju tidigare en fråga till statsrådet om
elever med icke godkända betyg och fick ett i mitt
tycke bra svar då också. Men i samma veva kom det
till min kännedom att departementet förberett en pro-
position som skulle förändra inträdeskraven till gym-
nasiet, och det är orsaken till denna interpellation.
Det vore djupt olyckligt om dessa krav ändrades,
eftersom den nya läroplanen nu för första gången
skall tillämpas för årskurs 9. Att nu ge avkall på sko-
lans utbildningsuppdrag och kommunernas och sko-
lans resultatansvar, som finns i Lpo 94, vore allra
mest förödande för de svagt begåvade eleverna.
Det är inte så, som det ibland framskymtar i debat-
ten, att en del elever skulle vara så obegåvade att de
inte skulle klara kraven. Men det är tyvärr så att dessa
elever inte får eller har fått det stöd och den hjälp de
behöver på ett tidigt stadium. Därför kommer de allt-
mer efter. Alla elever måste få rätt att erövra sina
demokratiska rättigheter och kontrollen över sina
egna liv. Det gör man inte om man inte kan läsa, skri-
va och räkna. Att kunna läsa, skriva och räkna är en
demokratisk rättighet, och den måste vi värna om.
Herr talman! Det är självfallet så att många nu
möter konsekvenserna av vad begreppet godkänt
innebär. Det gäller såväl elever som lärare och föräld-
rar. Vi måste ha i åtanke att de elever som nu går i
årskurs 9 har gått nästan hela sin skoltid i det gamla
system. Varken de eller föräldrarna har kanske fått
tillräcklig information om vad målet om betyget God-
känd innebär eller tagit det på allvar.
Därför har nu många blivit väldigt frustrerade, in-
sett betydelsen och startat en upphämtning som tagit
sig litet olika uttryck. Förutseende kommuner startade
redan förra sommaren sommarskolor. Andra har nu
börjat med lördagsskola. De som var väldigt förutse-
ende har startat redan i sexårsverksamheten.
Den nya läroplanen kommer naturligtvis att ta sin
tid att genomföra. Jag tror att många kommunpolitiker
och skolchefer, redan efter det här första året med ett
eventuellt misslyckande med många elever med icke
godkända betyg, kommer att inse att det lönar sig att
satsa på speciallärare de första åren, ett gott samarbe-
te inom hela grundskolan och ett samarbete med för-
äldrarna. Betydelsen av utvecklingssamtalen och
åtgärdsprogrammen kommer också på ett naturligare
sätt att tydliggöras.
Det är min övertygelse att föräldrarnas engage-
mang kommer att öka i skolan och att eleverna själva
kommer att ta ett större ansvar för sitt lärande. Men
det allt överskuggande problemet i denna fråga är att
många kommuner runt om i vårt land inte har förstått
att alla elever har rätt till den hjälp de behöver för att
uppnå det här målet i årskurs 9.
</anforandetext>
<intressent_id>0188650698006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204377</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf146</protokoll_url_www>
</anforande>
