<anforande>
<dok_hangar_id>2348863</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0975</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>75</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:163 om fristående skolor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E0901C5E-EEB5-4FF5-AADF-D5213DDADC5F</anforande_id>
<anforande_nummer>138</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Både Andreas Carlgren och Ulf Me-
lin tycks veta precis hur det ligger till med resursför-
delningen till de fristående skolorna efter det att de
nya reglerna har tillämpats i några månader. Jag är
inte lika säker. Jag tycker att det är oerhört viktigt att
vi följer tillämpningen, men jag har inte underlag för
att säga att reglerna tillämpas på ett märkligt sätt eller
på olika sätt.
För att vi förhoppningsvis skall kunna föra denna
debatt på ett underlag som vi alla kan vara eniga om
har vi tillsatt en särskild statlig kommitté som har just
detta uppdrag. Den kommer med sin första delrapport
så snart det är möjligt, nämligen efter ett års tillämp-
ning. Den tiden bör gå för att man skall kunna dra
några slutsatser. Kommittén är redan väl i gång med
sitt arbete och håller på att undersöka situationen.
Vi har också till den statliga kommittén knutit en
referensgrupp med företrädare för flera av de fristå-
ende skolorna, för att också den vägen få in signaler
om det man upplever.
Jag tycker att det är viktigt att vi gör denna upp-
följning, men jag tycker också att vi skall akta oss litet
för att dra slutsatser innan vi har det underlaget. Jag
kan i alla fall inte säga att jag vet hur det ser ut. Jag är
därför inte heller beredd att kommentera utifrån det
underlag som Andreas Carlgren och Ulf Melin grun-
dar sina slutsatser på. Jag undrar vilken kvalitet det
håller. Jag tycker att det är viktigt att vi får ett under-
lag för detta.
Ulf Melin har faktiskt fel när han säger att kon-
sekvenserna för kommunen skall spela en roll i be-
dömningen av vilken skola som har rätt till bidrag. Så
är det inte enligt den lagstiftning som gäller. Det är
konsekvenserna för de andra eleverna i skolväsendet i
kommunen - i både kommunala och fristående skolor
- som skall spela roll. Det är eleverna som har rätt till
en likvärdig utbildning. Det är inte på något sätt
kommunen som skall skyddas. Det är elevernas rätt
till en bra skola som skall skyddas. Det är så lagstift-
ningen är upplagd.
Jag vill säga till Ulf Melin att det nog är få fristå-
ende skolor som tycker att de lever i den bästa av
världar. Jag har faktiskt heller inte träffat på någon
kommunal skola de senaste åren som upplever sig
leva i den bästa av världar. Jag tror att det beror på att
skolväsendet totalt sett har fått kännas vid mycket
stora nedskärningar under de senaste åren, orsakade
av den ekonomiska krisen. Det har drabbat såväl
kommunala skolor som fristående skolor. Det har
varit problematiskt både för de fristående skolorna
och för de kommunala skolorna. Jag tror inte att det
finns någon stor skillnad däremellan.
Jag vill säga att jag inte delar uppfattningen att
man saknar förtroende på de fristående skolorna,
vilket Andreas Carlgren säger. Jag menar ändå att ett
rekordstort antal vill starta och bedriva fristående
skolor under de nya regler som just har börjat gälla.
Det är knappast ett uttryck för att man helt saknar
förtroende för de nya regler som gäller.
Friskolornas riksförbund har i en regional rapport
nyligen redovisat för Stockholms län att man har
konstaterat att det har skett en attitydförändring i
positiv riktning till de fristående skolorna. Jag för min
del tror att det beror på att vi faktiskt har lyckats få i
hamn beslut för de fristående skolorna som bygger på
att vi har velat skapa förståelse och undvika konfron-
tation mellan kommunala och fristående skolor.
Avslutningsvis vill jag säga till Carina Hägg att
jag helt delar hennes syn på vikten av den samman-
hållna skolan. Jag tror att det är av oerhört stor bety-
delse för vår demokrati men också för kvaliteten i
skolan att vi har en skola där elever med olika bak-
grund och olika erfarenheter möts. Men den samman-
hållna skolan måste också för att kunna fungera bra
åtnjuta ett högt förtroende hos alla elever och hos alla
föräldrar.
För att få detta förtroende tror jag att det är fyra
saker som är viktiga. Det är att skolan håller hög
kvalitet, att den är likvärdig andra skolor, att det finns
valmöjligheter inom skolsystemet och att man har
inflytande också i den skola man har valt. Därför tror
jag att också den sammanhållna skolan på sikt tjänar
på att det finns valmöjligheter inom skolsystemet.
</anforandetext>
<intressent_id>011731125914</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204369</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf138</protokoll_url_www>
</anforande>
