2348863 GL0975 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars 1997/98 75 1998-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:163 om fristående skolor interpellationsdebatt ABC84790-2BC4-4014-9D1D-704BC9E0E2AD 135 ANDREAS CARLGREN (c) c Herr talman! Jag vill tacka skolministern också för detta svar. Men jag måste säga att jag inte är nöjd med det. De fristående skolorna spelar en mycket viktig roll i vårt skolväsende. De är en avgörande förutsättning för att det skall finnas tillräcklig valfrihet för elever- na. Jag tycker att det är ett stort problem att den soci- aldemokratiska regeringen hittills har skött den här frågan så bakvänt och på ett sätt som har gett så litet förtroende bland de fristående skolorna. Nya regler gäller sedan den 1 juli förra året. Det är en självklar- het, som skolministern säger i sitt svar, att olika kommunala beslut också leder till olikheter mellan kommuner. Det är inte det som jag invänder mot. Vad jag invänder mot är att det nu också visar sig gång på gång att skillnaderna i hur man tillämpar reglerna är stora. Det är faktiskt en annan sak. Det visar ju att reglerna inte har varit tydliga och att reg- lerna inte ger de fristående skolorna den säkerhet och den tydlighet som de borde kunna kräva för att kunna existera. En fristående skola existerar faktiskt på andra villkor än en kommunal skola. Det handlar ofta om människor som har tagit mycket större risker och som gör oerhört stora arbetsinsatser. De måste rimli- gen på längre sikt kunna veta vilka regler som skall gälla. Det vet de inte med de nya regler som nu gäller, eftersom de tillämpas litet märkligt, litet olika och litet oväntat. Reglerna tolkas inte bara olika, utan reglerna tillämpas också konsekvent så att de just skall missgynna de fristående skolorna. Man är sen med att lämna besked så att fristående skolor har problem vid läsårets början och ofta inte vet vilka spelregler som gäller. Beslut delegeras till tjänste- mannanivå, så att det är svårt att utkräva ett politiskt ansvar. Det är dessutom krångligare när de skall överklaga. Det finns många exempel på detta. I Höörs kommun får de fristående skolorna bidrag för sina faktiska kostnader upp till kommunens ge- nomsnittskostnad för det enskilda kostnadsslaget. Men det betyder ju att en fristående skola som väljer att fördela sina pengar på ett litet annat sätt än en kommunal skola omedelbart också förlorar pengar på det. Då har man tagit bort inte bara pengar utan fram- för allt frihet. I Borås kommun får fristående skolor bidrag som motsvarar genomsnittskostnaden för kommunala skolor i den stadsdel som har lägst genomsnittskost- nad, så att det konsekvent skall missgynna de fristå- ende skolorna. Men dessutom strider detta mot det som var själva avsikten med lagen och som var det som skulle vara själva fjädern i hatten för Socialde- mokraterna, som jag har förstått det, nämligen att man hade sett till att reglerna skulle ta hänsyn till skolans åtagande och elevens behov. Men hur skall man på det sättet schablonisera och för alla fristående skolor i en kommun kunna veta att alla råkar ha precis den lägsta genomsnittskostnaden såsom i den billigaste skolstadsdelen? Man har helt enkelt valt det som har missgynnat. Man har inte tagit hänsyn till skolans åtagande och elevens behov. Då går det på tvärs med det som var själva avsikten. Då tycker jag att det närmar sig det som är kärnfrågan i problemet, nämli- gen att detta inte i första hand är en kamp om pengar utan att det till sist är en kamp för själva självständig- heten, möjligheten att vara en fristående skola som fungerar just med de fristående skolornas fördelar. Ibland är det litet jobbigare, ibland kräver det en del extra insatser, ibland är det litet osäkrare, men man har i alla fall friheten och självständigheten. Men t.o.m. den riskerar ni att rycka bort med de regler som nu finns. 0195228370311 N 2010-01-01 00:00:00 204366 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf135