2348863 GL0975 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars 1997/98 75 1998-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:163 om fristående skolor interpellationsdebatt 067EB373-C470-4E19-9D02-B9EDC88038A0 134 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Herr talman! Andreas Carlgren har frågat mig vil- ka åtgärder regeringen tänker vidta med tanke på den akuta situation som uppstått på grund av de nya reg- lerna för de fristående skolorna. De fristående skolorna är en del av vårt svenska offentligt finansierade skolväsende. Fristående skolor är sinsemellan olika och bidrar till en mångfald inom skolväsendet. Mångfalden i sig är positiv och är ofta en förutsättning för utveckling och pedagogisk förny- else. Elever i fristående skolor skall ha likvärdiga vill- kor med elever i kommunala skolor. Detta är innebör- den i skollagens bestämmelse att hemkommunens bidag till en fristående grundskola skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Varje skola skall ha resurser med hänsyn till ele- vernas behov. Det är skolans uppgift att ta hänsyn till elevernas varierande behov, att överbrygga kunskap- sklyftor och sociala olikheter. För eleverna är det viktigt att få en likvärdig utbildning av god kvalitet som lägger grunden för ett fortsatt lärande. För att säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet skall alla skolor, oavsett huvudman, ha jäm- förbara ekonomiska villkor. Andreas Carlgren refererar till regionala rapporter från Friskolornas riksförbund och framhåller att skill- naderna är stora mellan kommunerna både vad gäller principerna för tilldelning av bidrag och storleken på dessa. En naturlig följd av det decentraliserade ansva- ret för skolan är att det inte längre finns något för kommunerna enhetligt system för att fördela resurser till de offentliga grundskolorna. Skolverkets nationel- la uppföljning av skolans kostnader visar på stora variationer i skolkostnader mellan olika kommuner. Skolverket konstaterar dessutom i rapport nr 109 Att välja skola att skillnaden mellan skolor är större än skillnaden mellan kommuner. En nationellt likvärdig utbildning förutsätter att resurserna fördelas utifrån elevernas skilda behov och inte lika för varje skola. Kommunerna har frihet att själva formulera principer för sin resursfördelning inom ramen för gällande lagbestämmelse. Principerna skall vara lika för kom- munala och fristående grundskolor, men utfallet skall kunna variera beroende på skillnader mellan elevernas behov och skolornas åtaganden. Frågan om hur ersättningen för lokalkostnader lämpligen bör beräknas är komplicerad. I det sam- manhanget måste man bl.a. hålla i minnet att en kommun faktiskt har högre kostnader till följd av sin skyldighet att erbjuda alla skolpliktiga barn och ung- domar en plats i grundskolan. Det medför att en kommun inte på samma sätt som en fristående skola kan sätta ett tak för hur många elever man tar emot. Kommunen måste ha en beredskap att ta emot alla elever i skolpliktig ålder som inte bereds plats i en fristående skola. En kommun kan således inte optime- ra sitt lokalinnehav på samma sätt som en fristående skola. De nya reglerna ger Skolverket en möjlighet att återkalla rätten till bidrag, om verksamheten vid en fristående skola förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Hittills har denna möjlighet inte tillämpats i något fall. Andreas Carlgren åberopar en artikel i tidningen Kommun Aktuellt och säger att kommunerna med hänvisning till den nya lagstiftningen tar chansen och försöker stoppa fristående skolor. Av 9 kap. skollagen framgår tydligt att det inte är kommunerna utan Skol- verket som skall pröva frågan om godkännande och rätt till bidag för en fristående grundskola. Efter det att de nya bestämmelserna för fristående skolor trätt i kraft, har ett rekordstort antal ansökningar om god- kännande och rätt till bidrag inkommit till Skolverket. Hittills har Skolverket endast förklarat en skola icke bidragsberättigad med hänvisning till påtagligt nega- tiva följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Den nya lagstiftningen har tillämpats under mind- re än ett år. Efter det första året skall den kommitté som regeringen tillsatt för uppföljning av resursför- delningen till fristående grundskolor lämna sin första rapport. Då kommer ett första rikstäckande underlag att finnas för en preliminär bedömning av hur de nya resursfördelningsreglerna har fungerat. Dessförinnan är jag inte beredd att föreslå någon ändring av den nya lagstiftningen på området. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 204365 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf134