2348863 GL0975 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars 1997/98 75 1998-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:159 om stöd till skolelever som saknar godkända kunska- interpellationsdebatt 8261109F-8EE2-4EED-A3C6-2BE5F42F10A9 130 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Herr talman! Låt mig börja med en av de frågor som Andreas Carlgren tar upp. Det handlar om beho- vet av en ny skollag. Jag delar uppfattningen att vi behöver se över den nuvarande skollagen. Det finns flera skäl till det. Ett skäl är att vi nu har erfarenheter av ett decentraliserat och målstyrt styrsystem för sko- lan. De erfarenheterna bör ligga till grund för en över- syn av skollagen. Ett annat skäl är att vi nu också för in barnomsor- gen i skollagen. Då uppstår en rad frågor om huruvida skollagens begrepp och strukturer verkligen är till- lämpliga också för barnomsorgen. Därför har jag i den proposition som regeringen i dag har överlämnat till riksdagen också annonserat att regeringen avser att tillsätta en utredning för en översyn av skollagen. En del av de frågor som Andreas Carlgren tar upp kan kanske komma att aktualiseras i ett sådant samman- hang. Jag vill också kommentera detta med Skolverkets uppföljning som både Andreas Carlgren och Siri Dannaeus tar upp. Det är naturligtvis inte så att Skol- verket har fått något alldeles nytt uppdrag. Skolverket har redan tidigare sådana här resultat. Det är bl.a. på grundval av dessa tidigare resultat, som Skolverket har skaffat sig genom uppföljning och utvärdering av skolan, som vi har bedömt det som så angeläget att dels göra reformer på skolans område, dels sätta in extra resurser. Vi har i det sammanhanget särskilt pekat på att de här resurserna bör gå till elever med behov av särskilt stöd. Vi har ju utifrån tidigare ut- värderingar belägg för att detta verkligen behövs. Det är alltså inget nytt. Samtidigt är det så att den här regeringen kraftigt vill skärpa möjligheterna eller kraven när det gäller kvalitetssäkring av svensk skola. Det måste innebära skärpta krav på samtliga nivåer i skolsystemet - lokalt ute på skolan, i kommunen men också från statens sida. Därför har Skolverket också fått en delvis ny roll och nya uppdrag. Det gäller bl.a. de statliga utbild- ningsinspektörerna. Flera av oss här är överens om behovet av att ha information och dialog. Självklart måste elever mycket tidigt få veta var de står, hur det går i skolan och hur lärarna bedömer deras kunskapsutveckling. Det är viktigt både för eleven själv och för föräldrar- na. Det är oerhört viktigt - inte minst, vill jag säga, för att elever och föräldrar skall kunna vara delaktiga och ha inflytande över barnets skolgång och lärande. Då måste man få veta detta mycket tidigt. Det jag vänder mig mot är att tro att den informa- tionen sker bäst i form av betyg. Och jag tror inte att det hjälper om man har tre eller sex steg i betygsska- lan. Jag tror att det mänskliga samtalet, dialogen och de gemensamma åtagandena är vägen framåt. Det är också vad jag möter ute på många skolor som jag besöker. Man har väldigt goda erfarenheter av de nya utvecklingssamtalen. Ulf Melin återkommer ju hela tiden till att han vill ha fler betyg och fler prov i skolan och att det skulle vara lösningen på de problem som i dag finns med elever som inte får tillräckliga kunskaper. Det är inte särskilt konstigt, tycker jag, att man som moderat hamnar där. Moderaterna skiljer ju ut sig från andra partier genom att inte anse att skolan behöver extra resurser för att klara av detta. Jag måste säga att jag möter i princip inga elever, lärare och skolledare som säger att det är den stora bristen ute i skolorna i dag. Deras bedömning är att de ganska väl vet vad de skulle vilja göra och vad som behöver göras för de här eleverna. Problemet är att de inte har resurser att göra det i dag. De har inte möjlig- het att anställa fler lärare. Grupperna är för stora. De kan inte göra tillräckligt många delningstimmar. De har inte tillräckligt utrymme för det utvecklingsarbete och det särskilda stöd till elever som de anser behövs och som eleverna själva vill ha. Det stora problemet efter de beslut som vi redan har fattat när det gäller förändringen av styrningen och reglerna - som vi i huvudsak var överens om här i kammaren - är ju frågan om resurserna. Skolorna måste få tillbaka de resurser som man har förlorat under de senaste åren för att ha en möjlighet att satsa extra på de elever som är i behov av särskilt stöd. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 204361 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf130