2348863 GL0975 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:75 Torsdagen den 5 mars 1997/98 75 1998-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:159 om stöd till skolelever som saknar godkända kunska- interpellationsdebatt 5893B360-0272-4DBF-844A-C8B9BEE79F3E 126 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Fru talman! Vi kan vara överens om det allvarliga i att det i dag finns elever som inte har tillräckliga kunskaper när de lämnar grundskolan, men jag tror vi måste skilja litet på orsakerna till de svårigheterna och de åtgärder som kan vara aktuella. Vi kan inte skylla på det nya styrsystemet, det nya betygssyste- met, läroplanen och kursplanerna och säga att det är där det behövs förändringar för att klara av de tillkor- takommanden som vi hittills har kunnat konstatera. När vi har haft ett betygssystem som har talat om att 7 % av eleverna skall ha ettor och 21 % av elever- na skall ha tvåor är det inte särskilt konstigt att vi också har fått det resultatet, att eleverna har fått de betygen och motsvarande bristfälliga kunskaper. Där- för är det utmärkt att vi nu har ett bättre styrsystem, med mycket tydliga mål. Det är bra att vi har skärpt kraven på skolorna. Vi har alltför länge i skolan tillåtit och utifrån procentsat- serna i det gamla betygssystemet t.o.m. nästan upp- muntrat att vissa elever liksom har fått rinna mellan fingrarna, genom systemet, utan att man på allvar har tagit tag i frågan. Jag menar att det nu har skett ett skifte på den punkten. Det har funnits en stor enighet om detta här i Sveriges riksdag. Det är också en mycket uppskattad förändring ute i skolorna, som är manifesterad i den nya läroplanen, i de nya kurspla- nerna och i det nya betygssystemet. Därmed finns de viktigaste skarpa instrumenten på plats. Men det måste också finnas resurser i skolorna, så att man faktiskt kan satsa extra på de elever som är i behov av särskilt stöd. Jag vill i polemik med Ulf Melin säga att rege- ringen inte har försämrat möjligheterna för kvalitets- uppföljning och kontroll ute i skolorna. Vad vi har gjort är att både den tidigare regeringen och den nu- varande successivt har skärpt kraven på kunskapsupp- följning och information till föräldrar och elever på samtliga nivåer i systemet. Däremot är det rimligt att vi lämnar en relativt stor frihet vad gäller formerna för detta till den lokala nivån, inte minst i och med att, som Andreas Carlgren mycket riktigt påpekar, elevers och föräldrars inflytande också har stor betydelse för det resultat som skolan kan nå. Det är mycket viktigt att elever och föräldrar får information i tid om elevernas kunskapsutveckling och allmänna utveckling i skolan. Min bedömning är att det också fungerar allt bättre ute i skolorna i dag och att man har fått ett bra stöd i de nya styrinstru- menten. Jag vill bestämt vända mig mot synen att information är liktydigt med betyg. Det är rimligt och riktigt att vi har betyg som eleverna tar med sig efter det att de har lämnat skolan. Vi behöver en standardi- serad form för bedömning av kunskaper, som kan fungera efter skolan, när någon annan skall bedöma, något som är giltigt länge. Men under den pågående läroprocessen i grundskolan måste vi kunna använda oss av mer än tre olika bokstavskombinationer. Där behövs det mycket mer kvalificerade instrument för att ge en bra information och för att man skall få en grund för de åtgärder som skall vidtas. Man bör där- för inte ens vänta till årskurs 5 med detta, utan det är oerhört viktigt att det sker kontinuerligt hela tiden. Det är litet olyckligt att frågeställningen över hu- vud taget kommer upp om man skall gå två år extra i grundskolan eller gå vidare till de individuella pro- grammet om man i årskurs 9 har otillräckliga kunska- per. Problemet är att vi tillåter elever att gå så långt genom grundskolan utan att de har fått rätt till och möjlighet att nå de tillräckliga kunskaperna. Därför behövs utöver de styrinstrument som nu finns också utökade resurser för grundskolan. Tack vare att rege- ringen tillsammans med Centerpartiet har klarat av att ta landet ur den allvarliga ekonomiska krisen blir det nu möjligt för skolan att få extra resurser. De resur- serna behövs för att elever inte skall behöva hamna i den här valsituationen i slutet av årskurs 9, för då är redan en del broar brända. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 204357 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0975/#anf126