2348862 GL0974 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars 1997/98 74 1998-03-04 00:00:00 Statlig förvaltning 7E277B60-FD99-4A5A-84B3-3C69496534AE 93 FRANK LASSEN (s) s Herr talman! I betänkandet KU21 behandlas yr- kanden i 22 motioner på en rad olika ämnesområden. Jag kommer i mitt inlägg i huvudsak att kommentera några av de punkter där utskottet inte är helt enigt. Jag yrkar redan nu bifall till utskottets hemställan i dess helhet samt avslag på samtliga motioner och reserva- tioner. Frågan om ombudsmannaorganisationen behand- lades av KU så sent som våren 1997. Vi står där fast vid det som då beslöts i denna fråga. Vi anser att JO:s särställning skall behållas. Vad gäller KO, JämO, DO, BO och HO har KU tidigare uttalat att det kan finnas anledning att diskutera dessa ombudsmannaorgan samt uttalat farhågor för organisationernas uttunning och att det kan bli oklarheter för medborgarna när det gäller att hitta rätt bland dessa olika ombudsmän. Under hösten har presenterats tre olika betänkan- den som berör denna fråga. Det är betänkanden från EDA, SEDA och FUDA. De nämnda förslagen bereds för närvarande av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen prövar ombudsmannaorganisationens verksamhet. Med hänvisning till nämnda betänkanden finns nu ett konkret skäl för regeringen att se över de under regeringen lydande ombudsmannaorganen. I betänkandena från EDA, SEDA och FUDA framkommer synpunkter som belyser att det finns brist på resurser och en uttunning. Med tanke på vad KU tidigare framfört och med signaler som finns förutsätter vi att det finns anledning för regeringen att se över den här frågan utan att vi behöver skriva det på näsan på den. Det finns en reservation om en fråga som inte har nämnts. Det gäller den alkoholfria representationen. Motionen tar upp frågan att man skulle ha ett absolut förbud när det gäller riksdagen och i övrigt ha en rekommendation om återhållsamhet när det gäller statliga och kommunala bolag, myndigheter och för- valtningar. Socialutskottet har tidigare haft den frågan uppe och sagt att man förutsätter att det sker en restriktiv och återhållsam tillämpning när det gäller de här frågorna. Konstitutionsutskottet har tagit upp frågan sedan långt tillbaka i tiden. Det har säkerligen alltid tagit upp den. Men som framgår av handlingarna har man behandlat frågan år 1992, 1993, 1994, 1995, 1996 och 1997. Utskottet har då instämt i det som socialutskottet tidigare har sagt. Utskottet gör så lika- ledes år 1998. När det gäller arvoden finns det två likalydande motioner av samma motionär. Utskottets uppfattning är därvidlag, och där delar vi reservanternas uppfatt- ning, att man inte bara som sägs i motionen kan be- ställa en utredning med syfte att det skall skäras 25 % rakt över. Det är inte rimligt. Utskottet menar att arvodena skall sättas i relation till kompetenskrav, arbetsinsats samt möjligheter att rekrytera kompetent personal. Skäligheten måste alltså bedömas från fall till fall. Vi utgår från att statliga myndigheter och företag som helt eller delvis ägs av staten noga prövar arvodsnivå- erna så att dessa inte framstår som oskäliga. Jag tror att den uppmärksamhet som har visats den här frågan inte minst från KU:s sida borde ge den signal att man är observant därvidlag. Det råder inga delade meningar om IT-frågornas snabbt ökande betydelse. Det belyses inte minst av den stora aktivitet initierad bl.a. av regeringen vad gäller utvecklingen av informationstekniken. Det är en aktivitet, som har vittnats om här, som ligger väl i linje med de aktuella motionerna. Sedan hösten 1997 finns en gemensam webbplats för den offentliga sektorn i form av Sverige Direkt. Här finns utarbetade krav och gemensamma regler för deltagandet. Internetinformationen till allmänheten växer mycket snabbt. Listan över pågående projekt och aktiviteter från samhällets sida är onekligen imponerande, och det skulle ta onödigt lång tid att här från talarstolen re- dovisa dem. Men bakgrundsmaterialet finns fylligt redovisat i betänkandet. Jag måste dock erkänna att min egen kompetens i dessa frågor är synnerligen ringa då jag nyss har lämnat "Tipp-Ex-stadiet" och inte kan bedöma kvaliteten på alla aktiviteterna. Det finns dock en sak i det blocket som jag känner det extra angeläget att lyfta fram och understryka. Det är de synskadades möjligheter att kunna ta del av det informationsflöde som blir allt rikligare och viktigare med hjälp av den nya tekniken. Det finns här en mo- tion som vill lägga ett direkt ansvar för att det skall finnas anpassad utrustning för de synskadade. Vi är inte beredda att i detta läge föreslå att man skall ställa de kraven på kanske i första hand kommu- nerna. Det rör sig om ganska mycket pengar. Men vi menar ändå att det finns all anledning för berörda myndigheter att noggrant se på hur informationsflö- dena går och försöka att se till att vi inte får en ut- veckling där de synskadade får allt svårare att ta del av informationen och på det sättet också riskerar att få mindre möjlighet att demokratiskt påverka processen. Det som är intressant i det här fallet är de medbor- garkontor som har växt fram. De var för några år sedan något tiotal och är för närvarande kanske ett hundratal. Det förväntas att de innan år 2000 skall vara uppe i 180 stycken. Vi vill peka på att det finns anledning för alla myndigheter att bevaka att man där också får en teknisk utveckling som gör det möjligt för även de synskadade att ta del av den nya tekniken. Jag slutar här mitt anförande så att jag håller min taletid. 0654651796309 N 2010-01-01 00:00:00 204086 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf93