2348862 GL0974 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars 1997/98 74 1998-03-04 00:00:00 Företagsbeskattning 2CA0BB35-B4FC-47AD-A5EE-81CA46D7487E 221 LARS HEDFORS (s) s Fru talman! Att företagsklimatet är en ovanligt intensiv och het politisk fråga framgår med all önsk- värd tydlighet av den hittillsvarande debatten. Att det är Moderata samlingspartiet och Folkpartiet som allra mest hämningslöst ägnar sig åt att svartmåla Sverige som företagarnation framgår med precis lika stor och önskvärd tydlighet. När man hör de borgerliga klagovisorna får man nästan ett intryck av att vi lever i helt skilda världar, eller åtminstone i helt skilda länder. Jag får ett intryck av att det inte handlar om att försöka göra några nykt- ra och sakliga beskrivningar utan att det handlar om något slags besvärjelser från de borgerliga partierna. Verkligheten är ju en helt annan. Det är faktiskt inte bara Carl Erik Hedlund som vistas i verkligheten. Vi är ganska många som är ute och får intryck från småföretagare, och för den delen också från storföre- tagare. Man måste vara både blind och döv om man inte ser, hör och förstår att de svenska företagen i dag blomstrar som aldrig tillförne. De kreerar jättelika vinster till sina ägare. Nyföretagandet i Sverige är större än någonsin. År 1996 startades ungefär 27 000 nya företag, och lika många startades år 1995. Antalet konkurser, Carl Erik Hedlund, som var re- kordstort under den borgerliga perioden, är nu kraftigt minskande. De har halverats sedan 1992. Näringslivets investeringar ökar och närmar sig nu 70-talets och 80-talets rekordnivåer. De utländska investeringarna ökar dramatiskt och är högst inom hela EU. Det finns inget annat EU-land som har så höga utländska investeringar som Sverige. Industriproduktionen har ökat med 7,4 % mellan 1996 och 1997. Det är mer än vad den har ökat i t.ex. USA och mer än vad den har ökat med i Tyskland och i Storbritannien. Sysselsättningen har faktiskt ökat inom det privata näringslivet. Vi har fått 60 000 nya jobb just i det privata näringslivet. Det kan man jämföra med att det försvann hundratusentals jobb under den borgerliga perioden. Produktivitetsutvecklingen är dubbelt så snabb i Sverige som genomsnittet för EU. Att vi har ett gynnsamt företagsskatteklimat är ställt utom allt tvivel. Vi har 28 % i bolagsskatt, att jämföras med USA som har 40 %. Dessa siffror är inte någonting som jag står här och hittar på. Det är objektivt mätbara faktorer. Det går att kontrollera varenda en av dessa siffror i of- fentlig svensk och utländsk statistik. Det kan aldrig så intensiva borgerliga besvärjelser ändra på. Det är så. Till yttermera visso kan vi visa detta också på an- nat sätt genom att peka på litet mer subjektiva fakto- rer av typen attitydundersökningar som har gjorts bland företagsledare inom det svenska näringslivet och inom andra utländska näringsliv. För ungefär ett år sedan var det ett amerikanskt konsultföretag som gjorde en studie av företagsklima- tet i 23 OECD-länder. Man intervjuade 740 företags- ledare. Och hör och häpna! Sverige var bland de fyra länder som hade det gynnsammaste företagsklimatet. För inte heller så länge sedan gjorde ett kanaden- siskt konsultföretag som heter KPMG - jag vet fak- tiskt inte vad den förkortningen står för - en under- sökning av näringslivsklimatet i 42 olika städer. Det var 27 städer i Kanada och USA och 15 städer i euro- peiska länder. I Sverige var det Karlskoga, Göteborg och Malmö som undersöktes. Sverige kom på andra plats efter Kanada. Orsaken till det var, som det sades i undersökningen, att vi hade rimliga arbetskostnader och låga energikostnader, och vi hade och har en konkurrenskraftig företagsskatt. Man kan då fråga sig hur det kommer sig att det är på det viset, trots all borgerlig svartmålning - om vi försöker skingra bort det ett litet tag. Det beror natur- ligtvis på att vi har en bra konjunktur i Sverige just nu. Men den är ju bra också i andra länder. Andra jämförbara länder har precis lika bra konjunktur som vi har. Alltså måste orsakerna sökas inom landet. En av orsakerna, och den viktigaste orsaken, vilket bl.a. Anita Johansson har pekat på här tidigare, är att vi nu äntligen har fått ordning och reda i den svenska ekonomin. Det finns ett förtroende för svensk eko- nomi. Det finns ett förtroende för Sverige. Det gör naturligtvis att räntorna sjunker, och de har sjunkit dramatiskt. Det finns ingenting som är så viktigt för små och medelstora företag som en låg räntenivå. Socialdemokraterna har tillsammans med Center- partiet genomfört skattesänkningar för små och me- delstora företag med i storleksordningen 4-5 miljar- der kronor. Det säger de borgerliga partierna inte särskilt mycket om. Vi har en förmånlig bolagsskatt. Vi har genomfört förenklingar. Jag vågar trots de attacker som varit här påstå att skattekontona är en klar och tydlig förenkling. Det är väl inte särskilt märkvärdigt att man i ett inkörningsskede har litet små problem med dessa skattekonton. Men det kom- mer att ordna sig så småningom. Det kan vi vara all- deles säkra på. Det är en klar förenkling som kommer att välkomnas av företagen. Det finns naturligtvis också många andra faktorer som är viktiga för det svenska företagsklimatet. Det gäller hela infrastrukturen, kommunikationer, utbild- ningsväsende, osv. Det skall naturligtvis erkännas att det fortfarande finns företagare som klagar, och de har anledning att klaga på vissa saker. Jag påstår inte för min del att allting är bra och att allt är frid och fröjd när det gäller svenskt före- tagsklimat. Reglerna är krångliga i många fall. Reg- lerna är krångliga när det gäller skatter, och reglerna är krångliga för småföretagen. Det är en massa pap- persexercis som vållar irritation. Det är ingen tvekan om det. Det kan vi mycket väl erkänna. De sakerna måste åtgärdas. Det vi kan se är att sa- ker och ting är på gång. Det håller på att hända saker där. Vi skall skapa enklare regler för egenföretagarna. Vi skall skapa enklare regler för fåmansföretagen, t.ex. när det gäller de nu så omdebatterade stoppreg- lerna. Det finns mycket att göra inom arbetsmarknads- politiken - hela denna väldiga flora av åtgärder som borde reduceras. Vi måste ta itu med fusk och skattebrottslighet in- om den svenska företagsvärlden. Det är absolut nöd- vändigt för de seriösa företagen. Annars konkurrerar de inte på lika villkor. Fru talman! Jag skall också säga några ord om några reservationer - dock inte alla, det lovar jag. Reservationerna 1-4 handlar om bolagsskattens nivå. Moderater och folkpartister godtar i de här re- servationerna bolagsskattesatsen på 28 %. Men jag kan inte undgå att peka på den moderata reservatio- nen. Den är nämligen enligt mitt förmenande smått patetisk. I reservationen finns inte den minsta in- vändning mot utskottsmajoritetens förslag - inte ett skvatt. Man håller med utskottsmajoriteten. Det man reserverar sig mot är Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservationer. Detta är en reservationsteknisk innova- tion! Det är möjligt att Moderaterna kommer att fort- sätta på den banan så småningom. I sak har de ju rätt - bolagsskatten skall vara 28 %. Det är bra. Det finns absolut ingen anledning att höja bolagsskatten i den arbetsmarknadssituation som vi befinner oss i nu. Vi vet nämligen - det är belagt på många olika sätt - att en låg bolagsskatt är viktig för att attrahera kapital, t.ex. utländskt kapital, till svenskt näringsliv. I reservation 5 återkommer det gamla borgerliga kravet, som vi har diskuterat här tidigare, på slopande av den s.k. dubbelbeskattningen av företagen. Får jag då bara erinra om - och det har gjorts redan tidigare här - att vi har gjort en rejäl lättnad i dubbelbeskatt- ningen för de mindre företagen. Det har vi tyckt varit tillräckligt. Vi tror inte - eller rättare sagt, vi vet egentligen - att en generell lättnad av den s.k. dub- belbeskattningen inte betyder särskilt mycket för investeringsnivån. Detta har vi diskuterat så pass mycket genom åren att man faktiskt borde ha lärt sig det vid det här laget. Dessutom tycker vi att det är smått otillständigt att sänka skatten för aktieägare och kapitalägare i en situation där vi skriker efter pengar till vården, sjuk- vården, skolorna och omsorgen. Det tycker vi är en fördelningspolitik som inte hör hemma i Sverige. Reservation nr 6 behandlar de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag. Regeringen har fått kritik för detta. Min motfråga till Carl Erik Hedlund blir: Varför gjor- de ni ingenting mot stoppreglerna när ni hade rege- ringsmakten? De infördes ju 1976, och sedan dess har vi inte bara haft en, utan fyra stycken tror jag, borger- liga regeringar. De har inte gjort ett skvatt, precis som Per Rosengren har påpekat här. Svara på det, Carl Erik Hedlund! Varför har ni inte gjort något åt stopp- reglerna? Ni har ju ändå mage att stå och kritisera oss för dem. Det måste finnas någon form av stoppregler i en situation där man har en så hög grad av identitet mel- lan företaget och ägarna. Men reglerna är krångliga, och vi gör vad vi kan för att förenkla dem. Det är mer än vad man kan säga att den borgerliga regeringen gjorde. I reservationerna nr 7 och 8 är det också fråga om kritik mot krångliga regler. Det gäller de s.k. egenfö- retagarna. Som Per Rosengren har sagt införde ni ju de reglerna själva under den borgerliga tiden! Varför gjorde ni dem inte enklare när ni införde dem? Isa Halvarsson har faktiskt sagt att hon ångrar detta, och att hon tyckte att det var fel. Då blir min fråga till Isa Halvarsson: Varför kritiserar hon oss för de här reg- lerna nu, om hon tycker att ni själva gjort fel? Då skall hon väl inte kritisera oss för dem? Även om det rådde en bred enighet om att vi skulle införa dessa regler för egenföretagarna så påpekade vi mycket noga att de måste ses över eftersom de blir krångliga. Jag skall inte gå inte på fler reservationer eftersom jag ser att tiden lider. Men jag måste få ställa ytterli- gare en fråga till Isa Halvarsson och till Folkpartiet. Ni upprepar gång på gång att ni skall sänka företags- stödet och på det viset kunna finansiera både det ena och det andra. Jag hoppas att jag får ett svar på min fråga här i kväll. Den lyder: Vilka företagsstöd skall ni sänka, och hur mycket pengar skall ni ta in på det? Försök förklara det, så skall jag vara nöjd och belåten. Sammanfattningsvis och avslutningsvis vill jag sä- ga att Sverige har ett bra företagsklimat. Det kan bli bättre. Det är rätt mycket krångel - det håller jag med om - och det drabbar småföretagen. Men vi håller på att arbeta med detta. Förslag kommer under våren för att göra det hela enklare och bättre. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betän- kandet i dess helhet och avslag på reservationerna. 0637939864601 N 2010-01-01 00:00:00 204214 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf221