2348862 GL0974 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars 1997/98 74 1998-03-04 00:00:00 Företagsbeskattning B974B896-5E16-4BB7-9AF9-D6996C6009EE 210 PER ROSENGREN (v) v Fru talman! Det föreliggande betänkandet är ett uppsamlingsheat - ett heat där vi egentligen inte har så mycket att göra när det gäller pengar. Det inneva- rande årets budget är ju redan bestämd. Däremot blir det naturligtvis tillfälle att ta upp en diskussion om företagandets villkor i Sverige. Vi har hört hur de borgerliga har gått på i ull- strumporna ungefär som vanligt. Det är inte särskilt mycket nytt under solen. Det kanske det inte kommer att bli när det gäller mitt anförande heller. Jag tänker bara poängtera vilken inriktning Vänsterpartiet har. Jag vill i första hand vända mig till Rolf Ken- neryd. Han säger att det har funnits en vänstermajori- tet i riksdagen och undrar hur det hade blivit om so- cialdemokraterna hade utnyttjat den. Ja, då hade det kanske inte kommit några idiotförslag när det gäller sjuklöneperiod, momsregler och annat. Där har vi faktiskt stått på företagarnas sida. Vi har gjort gemen- sam sak med övriga borgerliga partier under den tid som Kenneryd har varit med och styrt tillsammans med socialdemokraterna. Det gäller sådana saker som sänkningen av resul- tatutjämningsfonden från 25 % till 20 % för att finan- siera skattelättnader för ett antal aktiebolagsdelägare. Det tycker inte vi var särskilt intelligent. Men det är kanske sådant som Rolf Kenneryd anser är före- tagsvänligt. Jag har en litet annorlunda uppfattning när det gäller det. Vad anser då Vänsterpartiet? Vi kan ställa oss bakom mycket av den kritik som riktas framför allt när det gäller krångel i skattelagstiftningen och det blankettraseri som finns. Samtidigt vet vi att det finns en utredning som skall komma fram till någon typ av förslag. Någon sade att han ställde sig bakom alla 26 punkterna i Småföretagardelegationens förslag. Vi ställer oss inte bakom alla 26, men 22 eller 23 kan vi nog tänka oss att ställa oss bakom. Då är det litet tråkigt att konstatera att man inte tar så mycket hänsyn till Småföretagardelegationens rapport i den interna departementsskrivelse som har kommit. Där blir det mest små förändringar. Vi kan hoppas att den proposition som kommer att skrivas går några steg längre. Jag tror annars att So- cialdemokraterna kommer att få svårt att driva igenom de små förändringar som föreslås i departementspro- memorian. Jag tror nog att man bör ta kontakt med något eller några partier för att förankra detta, och det gör man kanske. Vi välkomnar en sådan invit. När det gäller småföretagarklimatet i allmänhet går socialdemokraterna nu ut och säger att man skall skapa 100 000 nya småföretag. Man säger att det har skapats 27 000 nya småföretag och att det har givit 50 000 nya jobb. Det är en lek med siffror. Det är s.k. avknoppningar från andra företag. Ett antal ordinarie tjänster har försvunnit, och sedan har man hyrt in ett företag. De anställda har i stället bildat företag. Det är en lek med siffror, och den typen av lek tycker inte jag är så jätterolig. När det sedan gäller fåmansföretagen, fåmansföre- tagsreglerna och stoppreglerna vill jag säga att vi har gjort ett särskilt yttrande. Vi hoppas att regeringen ganska snart kommer med förslag till förändringar när det gäller stoppreglerna. Det har funnits motiv för att införa reglerna. Det vet vi. Vi vet att det fanns ett missbruk. Bland annat skrev man på 70-talet över delar av resultatet på barn som var under 16 år, för att på det sättet undgå marginaleffekter. Det var därför dessa regler tillkom. Vi vet också att vi har försökt att göra omstruktu- reringsregler för de stora företagen som innebär att de skattefritt skall kunna göra vissa omstruktureringar. Vad händer? Jo, företagen tricksar med reglerna och skapar förutsättningar som inte alls är verkliga för att komma i åtnjutande av regler. Vad blir vi tvingade att göra? Vi får slå undan benen för den typen av om- struktureringsregler bara för att företagen själva inte agerar på ett seriöst sätt. Jag tror att vi är eniga här i kammaren. Fortsätter företagen - framför allt storföretagen - att agera på det sättet förlorar de trovärdighet i sin relation och sin diskussion med oss politiker. Det måste finnas ett ömsesidigt förtroende mellan politiker och storföre- tag. Gör det inte det måste vi skapa regler som fak- tiskt blir groteska, men då är det inte vårt fel. Hedlund var inne på sambeskattningen av inkoms- ter i fåmansbolagen. Jag vill påpeka att det gäller barn under 16 år. Makar sambeskattas däremot inte om lönenivån är skälig och marknadsmässig. Hedlund får förklara hur han kan läsa in att makar skall sambeskat- tas. Så är det inte enligt den lagtext jag har läst. Vi menar också att nivån på bolagsskatten bör harmoniseras med de nivåer som råder i övriga Euro- pa. Vi höjer den till 30 %. Det tycker jag inte är oskäligt. Vi är också beredda att ta ut en värnskatt på de fö- retag som gör de allra högsta vinsterna. Gör vi det kommer vi inte att ha bolagsskatter som avviker sär- skilt mycket från dem som finns i övriga Europa. Där ligger bolagsskattesatserna mellan 30 % och 40 %. Man kan diskutera hur stor skattebasen är, dvs. hur mycket som är beskattningsbar inkomst. Det finns olika regler i olika länder. Också där hävdar sig Sve- rige relativt sett bra. Låt mig sedan gå över till detta med det krångliga regelsystemet. De stora krångliga reglerna infördes mellan 1991 och 1994. Jag hörde aldrig Moderaterna föreslå några förenklingar när man införde expan- sionsmedel och räntefördelningar och tvingade på alla företag den här typen av blanketter. Blanketten N 6 är också ett barn av den borgerliga regeringen. Det är en fullkomligt grotesk blankett som t.o.m. revisorer har svårt att fylla i. Det tar väldigt lång tid. Om de blir tvingade att debitera timtid blir det dyrt för småföre- tagen. Man är tvingad att fylla i den här blanketten, annars hör skattemyndigheten av sig. Detta gäller många gånger oavsett om det finns något värde i företaget, om det finns något att sälja. Det är mycket underligt. Det här påpekas ju naturligtvis i Företagarnas Riksorganisation, i Småföretagsdelegationen och i SAF. Det här krånglet vill man bli av med. Men vad säger Socialdemokraterna eller vad säger departemen- tet? Nej, det här skall vi inte titta på. Det är trots allt här som de stora problemen finns. Men jag tycker inte heller att de borgerliga skall slå sig för bröstet och säga: Oj, vad vi är bra och så många förbättringar och förenklingar vi har gjort. Ni har varit med på detta. Ni har suttit på tåget hela tiden och varit med på varenda krångelgrej. Ibland går ni ännu längre. Sedan är det en annan intressant sak att höra Carl Erik Hedlund tala om att för höga skatter hindrar tillväxten. Jag köper inte det. Det gäller kanske för höga, men jag kan inte se ett direkt samband mellan höga skatter, tillväxt och låg arbetslöshet. Carl Erik Hedlund och jag var tillsammans i Cali- fornia. Då fick vi reda på att California har den högsta skatten i USA. Man har den högsta tillväxten, det mest dynamiska näringslivet och den lägsta arbetslös- heten. De stater som ligger litet runt omkring i grann- skapet och knappt har några skatter alls eller väldigt låga är däremot rena krisstaterna. Därmed inte sagt att höga skatter ger tillväxt och låg arbetslöshet. Det säger jag inte, men det här visar ju trots allt att Mode- raternas förenklade, impotenta debatt när det gäller skatterna inte heller håller. Då skulle man ju se en helt annan typ av situation i USA, och framför allt i Cali- fornia och staterna runt omkring. Isa Halvarsson, det finns ingen dubbelbeskattning av vinst i företagen. Det är när den delas ut i form av utdelning till aktieägare som den dubbelbeskattas. Men vinsten dubbelbeskattas inte i aktiebolagen. Det gäller att vara litet försiktig med orden. Isa Halvarsson tog upp det lilla rara exemplet att man skall ta bort företagsstöd. Jag vet inte om Isa Halvarsson var med när Företagarnas Riksorganisa- tion hade en resa till Västernorrland. De hade plockat ut ett antal företag som vi besökte. Vad sade de? Ja, alla hade varit föremål för företagsstöd. På ett företag stod man t.o.m. och klagade på att det var för litet företagsstöd. Dessutom var det två företag som hade gjort minst en konkurs för att klara sig vidare. Det är verkligheten. Då kommer jag till den intressantaste slutsatsen av detta. I reservation 9 står man upp och säger att vi inte skall ha några företagsstöd, men sedan kommer det: Jo, ett yrkesfiskaravdrag. Vad är det om inte ett rent företagsstöd. Dessutom är det grundat på ett sådant sätt att man skall få av- drag för att man har för dyra levnadsomkostnader. Men fiskare har inga fördyrade levnadsomkostnader. De äter vad som kommer ur havet. De tar ut varor ur sin verksamhet. Egentligen borde de uttagsbeskattas. Nu har vi inte kommit med några sådana förslag och kommer troligen inte att göra det heller. Men det skattemässigt logiska resonemanget i sammanhanget är ju det. Vi deltar inte i den reservationen. Vi tycker också att det är litet sorgligt att rege- ringen inte har kommit med ett näringspolitiskt för- slag här om hur vi skall se till att konkurrensen blir neutral gentemot andra länder. Det är ju det som är det intressanta i sammanhanget. Men vi skall inte gå skattevägen, kamrater. Då urholkar vi systemet. Då kan åkerinäringen komma och säga att de också vill ha litet sådant, eftersom de också har fördyrade lev- nadsomkostnader. De äter i och för sig inte upp det som finns på bilarna hoppas jag. Det kan de inte göra. Det blir knepigt om vi börjar använda skattelagstift- ningen i direkt subventionssyfte på det här sättet. Det var ungefär vad jag tänkte säga. Jag står na- turligtvis bakom de reservationer vi har, men jag yrkar bifall bara till reservation nr 3. 0681085425612 N 2010-01-01 00:00:00 204203 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf210