2348862 GL0974 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars 1997/98 74 1998-03-04 00:00:00 Inkomstskatter, fastighetsbeskattning, m.m. 58E107A5-22CC-46AD-A0D4-8254D9D3C410 179 ANITA JOHANSSON (s) s Herr talman! Debatten om skattepolitiken har nu pågått en stund här i kammaren. När man lyssnar till vad de som tror sig bilda regering efter höstens val säger om skattepolitiken kommer det onekligen många funderingar, i alla fall i mitt huvud. Det kan konstateras att skattekvoten höjts i Sveri- ge som en del av saneringen av de offentliga finanser- na. Att vi socialdemokrater tillsammans med Center- partiet nu fått ordning på ekonomin innebär emellertid inte att det finns utrymme för skattelättnader av den omfattning som flera motionärer kräver. Men möjligheten till ett ökat skatteuttag är också starkt begränsad. Utskottsmajoriteten anser nu, liksom tidigare, att det utrymme som står till buds i första hand skall användas till de ändamål som bäst gynnar en rättvis fördelning och bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Kraven på stora skattesänkningar har fått stå till- baka för satsningar på vården, skolan, omsorgen, höjda barnbidrag och förbättringar för de sämst ställ- da pensionärerna. När det gäller skattepolitiken går det klara skilje- linjer i denna kammare. Moderaterna går som vanligt längst av alla i ambitionen att sänka skatterna. Deras motioner innehåller konkreta förslag till skatte- och avgiftssänkningar på 36 miljarder kronor i år, 55 miljarder kronor nästa år och nästan 80 miljarder kronor år 2000. Folkpartiet och Kristdemokraterna är litet försiktigare i sina motioner. Ser vi i det längre perspektivet vill Moderaterna sänka skatteuttaget till 40 % av BNP. Det är alltså, herr talman, 200 miljarder kronor. Jag måste ställa frågan både till Karin Pilsäter och Holger Gustafsson om ni är beredda att ställa upp på dessa gigantiska skattesänkningar. Jag skulle också vilja fråga Carl-Fredrik Graf om han är beredd att återigen låna pengar till stora skatte- sänkningar. Som det står i budgetpropositionen är det angeläget att begränsa skatteuttaget på arbete för att undvika alltför höga marginaleffekter för flertalet. Det har vi och Centerpartiet ställt upp på. Regeringen avser att lägga fram förslag i vårpro- positionen om att värnskatten begränsas till en mindre grupp inkomsttagare. Vår ambition är att ca 15 % av dem som har förvärvsinkomster skall betala statlig skatt. Det är nödvändigt för att få in skattemedel. Det är också angeläget att, när statens finanser så tillåter, pröva möjligheten att genomföra vissa skatte- sänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Men låt mig konstatera att det väljarna - i alla fall de jag träf- far - i första hand önskar är en bättre skola, bättre vård, och bättre äldreomsorg i stället för sänkta skat- ter. Till Ronny Korsberg vill jag säga att regeringen fortsätter att arbeta med skatteväxlingsfrågorna. Det kommer säkert förslag på det området. Jag kan lova att vi socialdemokrater noga kommer att pröva frågan om beskattningen inom tjänstesek- torn. Vi vill ha en öppen diskussion om tjänstebe- skattningen. Det är nog så angeläget när vi har behov av att öka sysselsättningen. Men vi får se upp så att vi inte skapar en situation med nya klassklyftor där det går subventioner till en välbeställd grupp människor medan andra, främst kvinnor, får de sämst betalda jobben. En sänkt mervärdesskatt kan vara en effektiv me- tod att stimulera tjänstesektorn. Det tycker jag är mer effektivt än sänkta socialavgifter. Inom EU verkar vår regering för att kommissionen skall ges möjligheter att införa en lägre moms på tjänster som riktas till hushållen. Och det är en god början, herr talman. Det finns både smått och stort i detta betänkande, som vi har hört. Jag tänker säga några ord till Marie Engström om fallskärmar, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Precis som vi skrev i betänkandet förra året tycker vi att de kraftiga avgångsvederlag som utgår till per- soner i en redan gynnad ekonomisk situation är stö- tande. Men det är komplicerat att ingripa mot detta genom åtgärder på skatteområdet. Regeringen bör fortsättningsvis uppmärksamma detta och utnyttja alla möjligheter för att komma till rätta med detta stötande handlingsmönster. Så till fastighetsskatten. Det är en viktig inkomst- källa för staten. Visst har det varit dramatiskt höjda taxeringsvärden, speciellt inom vissa områden. Jag tänker på fast boende i vissa skärgårdsområden. Det pågår just nu en utredning om fastighetstaxeringen som skall vara klar före utgången av detta år. Denna utredning skall göra en genomgående analys av samt- liga faktorer som påverkas av taxeringsvärdena. Skatteutskottet delar det som skrevs i finansutskot- tets betänkande att utredningen borde vara klar så snart som möjligt, helst före sommaren i år, så att taxeringsvärdena som skall gälla för 1998 skall på- verkas. Det övervägs nu inom Finansdepartementet att tillsätta en parlamentarisk utredning om de olika al- ternativen som står till buds på detta område. Det tycker vi är mycket bra. Då kan vi förhoppningsvis få en bred uppslutning kring framtidens fastighetsskatt. Syftet bör vara att allsidigt belysa fördelar och nackdelar med olika strukturer, alternativ i en strävan att uppnå breda politiska lösningar av dessa frågor. Men eventuella framtida sänkningar av fastighetsskat- ten måste, tycker jag, vägas mot andra angelägna skattelättnader eller reformer. I utredningens uppdrag bör däremot ingå att pröva om speciella skäl talar för särskilda lättnader för be- gränsade kategorier, t.ex. de bofasta i skärgården och att avväga lämpligheten av behovet härav mot andra angelägna åtgärder naturligtvis. Herr talman! Det viktigaste av allt när det gäller bostadskostnader för villaägare är ju det som Ken- neryd var inne på, att räntan hålls på en låg nivå. Låt mig visa detta med ett enkelt exempel. Sedan vi socialdemokrater fick ansvaret för lan- dets finanser hösten 1994 har förtroendet för svensk ekonomi stärkts kraftigt. Bl.a. har räntorna sjunkit rejält. Räntan på ett femårigt villalån är i dag cirka fem procentenheter lägre än vad det var hösten 1994. Det innebär att räntekostnaden för en villa med en skuld på 400 000 kr har sjunkit med drygt 1 150 kr per månad. Om vi antar att denna villa hade ett taxe- ringsvärde på 500 000 år 1994 och räknar med ett taxeringsvärde som har ökat ungefär 23 % i snitt så har under motsvarande tid fastighetsskatten ökat med ungefär 3 000 kr per år. Alltså - trots fastighetsskattens ökning har denna ganska vanliga villaägare fått en sänkning av sina boendekostnader med ca 900 kr per månad. Det tyck- er jag inte är så illa, herr talman. Det finns som vanligt ett antal motioner om att av- skaffa förmögenhetsskatten och sambeskattningen, speciellt från moderat håll. Detta är frågor som riks- dagen behandlade i höstas. Inget nytt har framkommit sedan riksdagens tidigare ställningstagande att behålla denna ur fördelnings- och statsfinansiella synpunkter så viktiga skatt. Visst skulle det vara önskvärt att slopa sambe- skattning av förmögenhet. Men det måste vägas mot andra mycket viktiga reformer. Vi socialdemokrater sätter vården, skolan och om- sorgen före stora skattesänkningar. Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betänkande. 0193303720505 N 2010-01-01 00:00:00 204172 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf179