<anforande>
<dok_hangar_id>2348862</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Inkomstskatter, fastighetsbeskattning, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F5A9D004-ECCB-44C8-8BB8-1505B387B558</anforande_id>
<anforande_nummer>170</anforande_nummer>
<talare>HOLGER GUSTAFSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Ronny Korsbergs krokodiltårar kan
få en lösning här fram mot natten, när vi skall diskute-
ra punktskatter. De är till sin huvuddel en form av
styrande skatter, och många har sin bakgrund i att
man vill styra bort miljöfarliga konsekvenser. En del
av de skatter som Korsberg vill se och debattera är
dessutom gränsöverskridande och bör lämpligen dis-
kuteras inom EU. Miljöpartiet vill ju inte gärna vara
med i den diskussionen, så det kanske är ett sätt för
Korsberg att slå in öppna dörrar och inte vara med där
frågan diskuteras i sin helhet.
När det gäller den allmänna inriktningen på skat-
tepolitiken vill jag än en gång slå fast att Kristdemo-
kraterna anser att det totala skattetrycket i Sverige
måste sänkas. Skatterna på arbete och kapitalbildning
har alltför höga nivåer, och detta hindrar en önskvärd
utveckling mot ökat företagande och investeringar.
För oss kristdemokrater är det viktigt att vi har råd
med en bättre barnomsorg, en bättre skola och en
värdigare äldreomsorg. För att klara detta måste vi
tillåta att även de små företagen får tjäna pengar, så
att de kan anställa fler människor i riktiga jobb. Då
blir vi fler som betalar skatt och färre som går på
åtgärder och arbetsmarknadsbidrag. Medborgare i
aktiva åldrar måste ges ett ekonomiskt utrymme att
tjäna pengar för att kunna skapa den ekonomiska
tillväxt som räcker för samhällets sociala ambitioner,
som vi alla vill hjälpa till att bygga upp. Detta kvävs i
dag av höga skatter.
Den höga arbetslösheten innebär ett stort lidande
för många enskilda, och den skapar en stor orättvisa i
den ekonomiska fördelningen. Den stora klasskillna-
den är i dag mellan dem som har ett arbete och dem
som inte har ett arbete.
Herr talman! Steg mot ett bättre företagarklimat är
att sänka skatterna inom den hushållsnära sektorn, på
arbetande kapital och på arbetsgivaravgifterna. Vidare
bör ett permanent riskkapitalavdrag införas, och dub-
belbeskattningen på aktier bör avskaffas, för att få fart
på näringsverksamheten.
Det totala skattetrycket borde inte överstiga 50 %
av BNP. Det gör det i dag. Marginalskatten på in-
komst bör enligt vår uppfattning inte överstiga 50 %,
varav den statliga inkomstskatten bör vara högst
20 %. På längre sikt bör skattenivåerna sänkas under
denna nivå. Detta bör ske genom att skatten växlas
från arbete till miljöbelastande verksamhet, att den
förhoppningsvis successivt minskar sin skattebas och
därmed också minskar den totala skattebelastningen.
Herr talman! Det finns andra skatter som mera
indirekt skulle bidra till en ökad ekonomisk tillväxt
och därmed ökad sysselsättning. Det gäller sänkt
förmögenhetsskatt på börsaktier, slopad sambeskatt-
ning på förmögenhet för gifta par, höjt avdrag för
pensionssparande, slopad särskild löneskatt på bidrag
till vinstandelsfonder och en sänkning av fastighets-
skatten.
Herr talman! Jag tar i en motion upp behovet av
en ny skattereform. Med detta menar jag att hela
skattesystemet borde ses över och konstrueras på ett
sätt som minskar de skatteproblem som har uppstått
genom den ökade internationaliseringen och genom
att det är enkelt att göra ekonomiska transaktioner
över de nationella gränserna.
Vi har dessutom ett problem i att det svenska
skattesystemet inbjuder till skattebrott. Det räcker att
fundera på nivåerna på skatterna så inser vi att det är
så. Denna benägenhet bör  reduceras så långt som det
finns möjlighet för att ta bort den effekten.
Så, herr talman, vill jag gå över till bostads- och
fastighetsbeskattningen. Gällande fastighetsskatten är
det ingen tvekan om att kristdemokraterna i motioner
har kritiserat höjningen från 1,5 % till 1,7 % och här i
riksdagen krävt att riksdagen skall besluta om en
återgång till 1,5 %, vilket vi också kräver i dag. Vårt
krav är att sänkningen skall verkställas omedelbart.
Det gör vi genom att ansluta oss till reservation nr 10.
Centerpartiet var inne i en ganska intensiv argu-
mentation kring fastighetsskatten. Man förklarade
varför man inte är beredd att sänka fastighetsskatten
nu. Jag tror att sanningen är att man inte har några
pengar i sin skuggbudget för att sänka fastighetsskat-
ten. Det har kristdemokraterna, och därför vill vi
medverka till att sänkningen sker alldeles omedelbart,
så att den får effekt redan nästa år.
I frågan om fastighetsskattens nivå måste man än-
då konstatera att Centern håller sig med en enastående
flexibilitet. Först sätter man sig i regeringens knä och
fattar beslut om att behålla den höga fastighetsskatten,
för att nu befinna sig bland reservanterna, som vill
sänka skatten.
Det kan inte vara lätt att vara Centerväljare i sep-
tember. På vilken nivå vill Centern att fastighetsskat-
ten skall befinna sig efter valet, herr Kenneryd?
Kristdemokraterna anser att en parlamentarisk
kommitté bör tillsättas för att se över bostadsbeskatt-
ningen på något längre sikt. Då bör särskild hänsyn
tas till fastboende personer i attraktiva skärgårdsom-
råden och till att energi- och miljöförbättrande åtgär-
der inte skall driva upp bostadsbeskattningen.
Vi anser också att fastighetsskatten på sikt skall
avvecklas och i stället ersättas av en kommunal avgift
som är mer kopplad till de lokala kostnaderna för att
hålla fastigheten.
Slutligen, herr talman, vill jag ta upp frågan om
bisamhällen. Det har tidigare talats om biinkomster.
Det är kanske i och för sig en liten fråga, men den är
viktig därför att den spelar an på en mer omfattande
verksamhet.
Skattereformen 1990 medförde att hobbyverk-
samheten, som det tidigare kallades, att hålla bisam-
hällen beskattas från första kronan. Förr fick man
hålla 15 bisamhällen utan att skatta för det. Detta har
lett till att de som ägnar sig åt detta mister sitt intres-
se. Det är faktiskt ett biologiskt problem i dag. Polli-
neringen ger ett sämre resultat på fruktodlingarna i
Sverige.
Att återgå till en beskattning liknande den som vi
hade före 1990 skulle vara en mycket enkel väg till
ekonomisk tillväxt på detta område. Jag vet inte om vi
skall kalla det hobbyverksamhet eller någonting an-
nat, men varför inte säga att man skulle kunna få hålla
15 bisamhällen skattefritt? Då skulle vi kunna lösa
frågorna på ett betydligt bättre och snabbare sätt. Det
skulle kosta den svenska statskassan väldigt litet,
samtidigt som det skulle rehabilitera en viktig näring i
Sverige.
Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till reserva-
tionerna nr 6, 10 och 13. Jag vill naturligtvis under-
stryka att vi står bakom våra övriga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0782713019602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204163</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf170</protokoll_url_www>
</anforande>
