<anforande>
<dok_hangar_id>2348862</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Organiserad brottslighet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8E58755E-1B43-4F91-AC77-C0344DCEE021</anforande_id>
<anforande_nummer>104</anforande_nummer>
<talare>ALICE ÅSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi debatterar nu en skrivelse från re-
geringen som handlar om organiserad brottslighet och
gränsöverskridande brottslighet. Regeringen ger för-
slag på en mängd olika områden där man arbetar med
dessa frågor. Den allra viktigaste åtgärden - jag skall
fullfölja debatten om det brottsförebyggande arbetet -
är givetvis att se till att detta arbete är inriktat på att
förhindra att unga människor dras in i brottslighet och
söker sin tillhörighet och sin identitet och bekräftelse i
gängbildningar.
Tyvärr går utvecklingen i Sverige i mångt och
mycket åt fel håll på detta område. Vi får fler och fler
ungdomsgäng. Gängkulturen - gängbildningar och
motsättningar mellan gäng - börjar också bli ett all-
varligt problem.
Det är det brottsförebyggande arbetet och de tidi-
ga insatserna i skolan och på en mängd olika områden
ute i samhället som kan förändra situationen. När
gänget väl har blivit en organiserad kriminell grupp
kan vi tyvärr inte förändra någonting med lagstiftning.
Herr talman! Den organiserade brottsligheten har
debatterats väldigt mycket under de senaste åren. Just
frågan om organiserad och gränsöverskridande
brottslighet har bidragit till att man har vidtagit en
mängd olika åtgärder och fattat en mängd olika beslut
här i riksdagen. En hel del av dessa beslut har varit
inriktade på samarbetet inom EU.
Det har fattats beslut när det gäller Europol. Det
kommer att fattas beslut när det gäller Schengen. När
man öppnar gränserna och låter människor förflytta
sig fram och tillbaka inser man också dessa problem.
Schengen, herr talman, är ett mycket talande exempel
på vad som händer. En ytterst liten del av Schenge-
navtalet handlar om hur man skall kunna öppna grän-
serna och öka människors frihet att förflytta sig.
I stort sett alla åtgärder är kompensatoriska åtgär-
der för att förhindra brottslighet. Det handlar otroligt
mycket om kontroll.
Man använder sig politiskt i dag av debatten om
den organiserade brottsligheten för att genomföra
förändringar och för att få igenom metoder som poli-
sen länge strävat efter och velat ha. Buggningsfrågan
har varit en sådan fråga. Även för tio år sedan, när
problemen inte var så stora som man säger att de är i
dag, fanns det krav på att man skulle få använda dessa
metoder för att de skulle vara så effektiva.
Genom Europol får vi en registrering och kontroll
av människor som är oerhört omfattande. I och med
Schengen kommer vi också att få register där männi-
skor registreras utifrån olika utgångspunkter.
Det som krävs i dag är inte bara att vi genomför
åtgärd efter åtgärd för att komma åt brottsligheten.
Det är också viktigt att man stannar upp och ser varje
steg som möjliggör för myndigheterna att registrera,
avlyssna och på andra sätt kontrollera medborgarna.
Detta gäller speciellt debatten om den organiserade
brottsligheten. Var och en av dessa åtgärder kan
framstå som angelägna och välmotiverade, men det
saknas en debatt om helhetsbilden av informationsin-
samlingen i dag. Det saknas en helhetsbild av vilka
konsekvenserna blir för medborgarnas personliga
integritet. Det saknas också en samlad helhetsbild av
effektiviteten.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation
1. Miljöpartiet har skrivit en motion där man har krävt
att åtgärder skall vidtas för att vi skall kunna göra en
genomgripande analys och skaffa oss en samlad bild.
Herr talman! Det är också oerhört viktigt att de åt-
gärder eller resurser som vi har i dag används effek-
tivt. Tidigare talare har tagit upp frågan om den na-
tionella beredskapsstyrkan. Vänsterpartiet var mot-
ståndare till den nationella beredskapsstyrkan när den
skulle införas. Vi såg de stora riskerna och de pro-
blem som fanns med att inrätta en specialstyrka eller
elitgrupp inom polisen.
Men styrkan inrättades. Den har nu funnits under
en mängd år men aldrig använts. Styrkan har en oer-
hörd kompetens och en oerhört hög utbildning. Den
har framför allt, vilket Siw Persson tog upp i talarsto-
len tidigare, en oerhörd kompetens när det gäller
förhandlingsfrågor. Man kan förhandla och använder
inte våld i första hand.
Denna styrka har man nu integrerat med Stock-
holmspolisen, men det skall fortfarande vara en natio-
nell beredskapsstyrka. De signaler som har kommit
innebär att styrkan fortfarande inte skall få användas
till annat än terrorism.
Vi har sett en del svår och väldigt grov brottslig-
het i samband med mc-gängen, men vi har också sett
gisslandraman där människor faktiskt har dött. Man
borde ha använt sig av denna nationella beredskaps-
styrka.
Vänsterpartiet står bakom reservation nr 6. Vi vill
att regeringen skall återkomma med förslag om åtgär-
der, så att styrkan skall kunna användas mot grov
brottslighet.
Herr talman! Det finns att döma av den interpella-
tionsdebatt som hölls i går tecken på att regeringen
tänker återkomma med förslag om en förändring på
detta område, vilket vi i Vänsterpartiet ser som väl-
digt positivt.
Herr talman! De övriga reservationer som Väns-
terpartiet fogat till detta betänkande handlar bl.a. om
en gemensam europeisk strafflag. Vi ser med oro på
att krafter inom EU arbetar för en gemensam europe-
isk strafflag. Regeringen säger - och utskottets ma-
joritet delar reservanternas åsikt - att det bör vara en
nationell angelägenhet. Det finns dock en glidning när
det gäller en harmonisering av strafflagen mellan
länderna inom EU. Man ser den mer och mer.
Vi i Vänsterpartiet tycker att det är oerhört viktigt
att Sveriges riksdag markerar att vi är motståndare till
en gemensam europeisk strafflag och att Sveriges
regering i Europasamarbetet i dessa frågor tydligt
markerar den svenska ståndpunkten. Det är en natio-
nell fråga, och den skall så förbli.
Herr talman! Vi har en reservation som handlar
om Europol. Riksdagen har fattat beslut, och Sverige
har anslutit sig till Europolkonventionen. Vi i Väns-
terpartiet ser med oro på att detta samarbete blir det
viktiga och att övrigt samarbete - det man tidigare har
haft inom Interpol - sätts på undantag. Vi i Vänster-
partiet anser att det är oerhört viktigt att man använ-
der sig av och utvecklar nätet av internationellt sam-
arbete. Man skall inte ensidigt se Europol som det
enda internationella samarbetsorganet i dessa frågor.
Man måste fortsätta att utveckla samarbetet inom
Interpol.
Den organiserade brottsligheten är inte bara euro-
peisk. Den finns över hela världen, och därför är det
oerhört viktigt att man fortsätter och utvecklar detta
samarbete.
Jag vill bara yrka bifall till reservation 1, trots att
vi också står bakom övriga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204097</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf104</protokoll_url_www>
</anforande>
